Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid efter annan förnyade förordningar. Enligt 1683 års landslag var varje
landbo pliktig att så 1 skäppa hampfrö på helt hemman.
Humleodlingen var i avtagande. Liksom de gamla landskapslagarna
stadgade de nya landslagarna skyldighet för landbonde att årligen plantera
vissa kupor humle, 2 enligt Christian II:s och 5 enligt Christian V:s lag.
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL förekom vid den nyare tidens början
huvudsakligen vid klostren och en del förnämligare adelsgårdar. Sedan fick den
nitiska främjare i åtskilliga av landets konungar och stormän, vilka i
främsta rummet utrustade sina slott och herrgårdar med frukt- och
köksträdgårdar men även verkade för fruktodling hos bönderna. Christian II
sökte sålunda genom flera påbud förmå dessa till ökad trädgårdsodling
och inkallade holländska odlare, åt vilka han upplät jord å Amager och
en del andra platser. Holländarekolonien på Amager blev första upphovet
till den framstående köksväxtodling, som där fortgått intill nutiden.
I senare delen av 1500-talet skall statsmannen Peder Oxe ha infört
åtskilliga finare fruktträdslag samt Bardewik- och Bortfelder-rovor från
Lothringen, vars högt stående trädgårdsodling han lärt känna under sin
landsflykt. Äpple och päron odlades i denna tid i många sorter och
brukades i stora massor för beredning av fruktvin (most) och annan
förbrukning. Även krusbär och vinbär börja att vid denna tid omtalas som odlade.
Ympning hade brukats redan under medeltiden. I slutet av 1500-talet
började även okulering förekomma. I flera påbud och slutligen även i 1683
års danska lag ålades bönderna att plantera fruktträd. Under 1600-talet
gick trädgårdsodlingen ytterligare framåt. Slotts- och herrgårdsträdgårdar
hade redan under 1500-talet börjat anläggas, vanligen med tillämpning av
den italienska renässansstilen, i den mån den kunde tillämpas, och detta
fortgick fortfarande, men numera mer påverkad av tysk och holländsk
smak. Fruktodlingen blev allt mer omfattande även bland allmogen. På
Fyen hade bönderna redan frukt till avsalu. På Sjælland tillskrives dess
allmänna spridning det nit prins Jørgen i slutet av 1600-talet utvecklade,
och Als blev genom den tyske slottsträdgårdsmästaren Peder
Vothmans arbete en av rikets förnämsta fruktodlande landsdelar. Köks- och
kryddväxterna voro ungefär de samma som i Tyskland. Sparrisodlingens
införande i trädgården tillskrives Christian IV, vilken skall ha låtit
inplantera vildväxande sparris.
Med slutet av 1600-talet börjar den ståtliga och kostbara franska
trädgårdsstilen (sid. 254) att tillämpas, och 1700-talet blev dessa anläggningars
glansperiod. Drivning i hus av köksväxter, såsom sallad, spenat, rädisor
och morötter omtalas liksom frambringande av tidiga köksväxter i bänk.
1 slutet av 1600-talet anlades de första trädskolorna, och genom utdelning
av träd åt bönderna befordrades fruktodlingen. Köksväxtodlingens
främjande var ett föremål för det nybildade danska lanthushållningssällskapets
arbete. Som den första danska trädgårdsboken nämnes Joh.
Dornitzer’s En nyttig Plantebog (1635). Av senare författare i ämnet märkes
främst J. P. Lundberg, vilkens Rette Havedyrkning (1762) lämnar
utförlig redogörelse för den tidens trädgårdsodling i alla dess delar. I slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
