- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
432

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till större delen av de på svedjelandet brukliga enkla handredskapen samt
kvistharv och gaffelplog (sid. 340), men även den ständiga åkern, särdeles
å kärr och mossjord, bearbetades mångenstädes blott med spade och hacka.
I Österbotten användes sålunda spade allmänt för jordens vändning,
särdeles då träda skulle uppbrytas för sädessådd, och i vissa trakter därstädes
användes alls ej plog eller årder.

Fig. 92. Stockplog. Efter <span class=
Fig. 92. Stockplog. Efter Gadd.

Även på åkern brukades gaffelplog, men olik svedjeplogen därigenom, att
den för filtans vändning hade en spadliknande mullfösa, som med sitt blads
nedböjda kant stödde
mot den gren av det
gaffelformiga
»mullspåret», vilket vette
mot det plöjda.

I trakter med svensk
befolkning var
däremot årder, även kallat
trädesstock eller
stockplog (aura), det vanligaste åkerredskapet. Tidigare synes krokårder hava
varit det vanligaste och användes fortfarande vid kyttlandsbruk, men synes
senare ha undanträngts av årder med vågrät sula, tvåsidig bill och ristjärn.
Även verkliga plogar omtalas mot slutet av 1700-talet från svenska
trakter, nämligen »vältplogen» för nybrott och »mullplogen» för åkerns luckring,
antagligen båda införda från Sverige. Före både årder och plog ristades
spår med en »ristplog», då vall eller hård jord skulle uppköras.

Av harvar användes jämte kvistharvar, som även stundom brukades på
fast jord efter årdret, även åkerharvar med räta pinnar av björk eller järn.
Från Tavastland omtalas även en »klösharv försedd med tänder», och på
stenig mark, särdeles i Österbotten, en ledharv med tre leder och järnpinnar
(jfr fig. 85).

Fig. 93. Kvistharv. Efter <span class=
Fig. 93. Kvistharv. Efter Grotenfelt.

För jordkokors söndersmulning brukades slätsladd, ristsladd, bestående
av ett rektangulärt brädflak (omkr.
1 X 0.7 m.) under försett med trä-
eller järnpinnar, samt vanlig
stocksladd.

Jämte vanliga slätvältar, helst av
ek, brukades även trävältar,
försedda med refflor eller »inspjälade
träpinnar» för att krossa kokorna kraftigare. Gadd omtalar även
pinnsladden men ej om den brukades i Finland.

DIKNINGEN var mycket försummad eller saknades alldeles, och ännu
på 1700-talet förfäktades den meningen, att jordens torrläggning bättre
åstadkoms genom vattenfåror mellan smala och höga tegar. Täckdiken
omtalas av Gadd under namn av blinddiken, med fyllning av småsten,
kolstybb, enris eller björnmossa inom ett valv av stenar; men om sådana funnos
använda i Finland är ovisst.

GÖDSELN blandades över allt i Finland med stora mängder av hackat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free