Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Amerika överförda potatissjukan, vilka nådde sin höjdpunkt år 1845,
till forskningar rörande denna sjukdoms natur, tills De Bary i
början av 1860-talet visade riktigheten av antagandet, att bladmögelsvampen,
Phytophtora infestans, var orsaken till rötan i knölarna. De Bary utredde
också vid samma tid (1865) sädesrostens livsförhållanden och bestyrkte den
gamla tron på smittans spridning från Berberis till säd, vilken redan år 1660
föranlett en lag i Frankrike och på 1700-talet i Connecticut och
Massachusetts om utrotande av denna buske och även bevisats genom direkta försök.
Uppträdandet år 1845 av vinrankans mjöldagg föranledde
undersökningar, som ledde till upptäckten av svavels svampdödande verkan, liksom
den liknande verkan av kopparsalt blev följden av Millardets
undersökningar rörande det år 1877 från Amerika införda vinmöglet. År 1863
infördes vinlusen, Phylloxera vastatrix, också från Amerika och spred sig
hastigt, förhärjande Europas vinodling, tills man fann räddningen i
användningen av amerikanska, för parasitens angrepp oemottagliga vinstockar som
underlag för de europeiska vinsorterna. Ytterligare må erinras om
Coloradoskalbaggen, Dyrophora decemlineata, vilkens spridning i Europa man
lyckades hindra omedelbart efter dess överförande på 1880-talet, men som åter
införts med amerikanska trupper under världskriget, den på 1890-talet
införda amerikanska krusbärsmjöldaggen (Sphœrotheca mors uvœ) och den till
sitt ursprungsland okända potatiskräftan (Chrysophlyctis endiobiotica),
vilken för närvarande uppträder hotande i vitt skilda delar av Europa, samt
den år 1900 från Europa till Nordamerika överförda
Weymouth-tall-blåsrosten (Cronartium ribicola), vilken nu förhärjar Förenta Staternas barrskogar.
Sedan sista delen av 1800-talet har bakteriologiens utveckling medfört
förklaringen av bl. a. åtskilliga sjukdomar, som framkallas av även vid
starkaste förstoring osynliga smittoförare, såsom mosaiksjukan genom
holländaren Beyerincks undersökningar år 1898.
För växtsjukdomars utforskande och ledningen av deras bekämpande har
sedan 1880-talet i de flesta länder inrättats fytopatologiska anstalter, och
tillika har en allt mer omfattande lagstiftning uppstått för att hindra
sjukdomarnas spridning. För närvarande strävar man att genom internationella
överenskommelser få till stånd en sträng inspektion av växter eller växtdelar,
som skickas från ett land till annat.
HUSDJURENS UTFODRING. Thaer utsträckte sina ekonomiska
undersökningar och beräkningar även till husdjurens utfodring.- På grund av den
praktiska erfarenheten och analys av de vanliga stråfodermedlens och
rotfrukternas halt av i vatten, alkohol och utspädda syror och alkalier lösliga
ämnen uppskattade han deras närande kraft i hövärde, d. v. s. den mängd
av de särskilda foderslagen, som han ansåg motsvara 100 skålpund medelgott
ängshö, samt kontrollerade dessa tal genom gödningsförsök nied gödstutar.
Thaers sålunda beräknade hövärdetal vunno allmän användning, och
denna uppskattning utsträcktes av hans efterföljare även till
kraftfodermedlen. För djurens näringsbehov uppställde A. v. Weckherlin[1] den
allmänna normen, att det i medeltal i hövärde utgör 1/80 av djurens levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
