Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TYSKLAND OCH ÖSTERRIKE.

Litteratur.

Balcke, Th. Bilder aus der Geschichte der deutschen Landwirtschaft. Berlin 1876.

v. d. Goltz, Th. Geschichte der deutschen Landwirtschaft. Berlin 1902.

Institut intern. d’agriculture. Bulletin des institutions économiques. Rome
1907—1922.

— Revue des institutions économiques. Rome 1923—25.

Kelety, K. Skizze der Landeskunde Ungarns. Budapest 1873.

Kun, Emil. Sozialhistorische Beiträge zur Landarbeiterfragen in Ungarn. Jena 1903.

Schwappach, Adam. Handbuch der Forst- und Jagdgeschichte Deutschlands. Berlin 1888.

Lorenz, Jos. R. und Wessely, Joh. Die Bodenkultur Oesterreichs. Im Auftrage des K. K. Ackerbauministeriums. Wien 1873.

De bördor och band som länsväsendet och ägoblandningen med därmed
följande bytvång lagt på bönderna, och som förlamat allt framåtsträvande
i jordbruket, hade i stora delar av Tyskland och den österrikiska monarkien
börjat avskaffas under senare delen av 1700-talet, och denna reform
fortsattes, sedan ordnade förhållanden åter inträtt.

BÖNDERNAS FRIGÖRELSE från den feodala underdånigheten under
godsen hade i princip godkänts i alla tyska stater före revolutionstidens slut,
men dess fullständiga genomförande hade fördröjts, särdeles i de sydtyska
staterna. Den frihetsrörelse, som år 1848 spred sig över Europa, framtvang
äntligen det fullständiga avskaffandet av alla kvarvarande rester av
böndernas beroende under godsherrarna i de tyska staterna genom avlösning mot
en bestämd ränta från bondgårdarna.

I Österrike, där den av kejsar Joseph II införda så gott som
fullständiga rättsliga likställigheten mellan bönder och godsherrar år 1790 åter
upphävts, erhöllo bönderna genom rikslagen den 4 mars 1849, som
fastställde alla medborgares oinskränkta rätt att besitta all slags jordegendom,
full äganderätt till sin jord och frihet från allt beroende under godsen. De
fingo också fri förfoganderätt över densamma, och det »bondeskydd», som
tidigare införts genom förbud mot godsägares förvärv av bondgårdar m. m.
avskaffades, med undantag dock för det förbud att dela bondgårdar eller
frånstycka någon del av sådan (»Bestiftungszwang»), som gällde i vissa av
kronländerna, och som upphävdes genom provinslagar åren 1867 och 1868.
I Tyrolen förblev dock denna bestämmelse gällande, däri inbegripet den
s. k. Anerbenrecht, eller att jordegendomen skulle odelad gå i arv till en av
arvingarna och därvid icke belastas med större skuld till medarvingarna, än
att den skulle kunna giva sin innehavare tryggt uppehälle. Den 1 april 1889
utfärdades en rikslag, enligt vilken dylik Anerbenrecht kunde beslutas av
provinsernas lagstiftande myndigheter för de fall, då arvlåtaren ej gjort
annan bestämmelse. På senaste åren har detta börjat genomföras i vissa
provinser på det sätt, att domstolen äger avgöra, om dylik odelad förärvning

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0523.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 515 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|