Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 683 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landboförbunden skilda stamböcker för tjurar av var ras för sig. Jämte denna
individuella stambokföring har i senare tid påbörjats sådan för kofamiljer, och
dessa stamböcker ba fått betydelse särskilt vid tävlan mellan hela
besättningar.

Ar 1887 tillkommo statsanslag dels till särskilda utställningar för minst 3
år gamla tjurar (statstyreskuer), dels till kvœgavlsforeninger. Dylika
föreningar, som redan förut börjat bildas, blevo nu så allmänna, att de inom
kort övertogo så gott som hela tjurhållningen för mindre jordbrukare.

År 1884 anordnades på Fyen en ett år pågående tävlan mellan hela
kreatursbesättningar för att utmärka sådan med högt avelsvärde, och liknande
tävlingar höllos sedan, från 1894 med 2 års varaktighet av landboföreningars
Fællesledelser. Är 1897 ha dylika avelscentertävlingar bekostats med
statsmedel. Vid dessa ba de anmälda besättningarna först under 2 år
underkastats kontroll i avseende på mjölkavkastning och därpå inverkande
förhållanden, och de därvid mest framstående besättningarna slutligen bedömts
av en nämnd för vardera av de 2 boskapsraserna. De främst därav förtjänta
förklarades för avelscentra och fingo en hög årlig premie, under det andra
kunde få uppmuntringspremie. Aven år 1899—1901 hölls en dylik tävlan,
men då utmärkelsen som avelscentrum medförde en så stor inkomst genom
ökad försäljning av avelsdjur, att ytterligare belöningar ansetts obehövliga,
ba tävlingarna inskränkts till tid efter annan av landboföreningarnas
provinsförbund anordnade tävlingar utan premier.

Tack vare dessa reformer i avseende på avelns ledning samt de offentliga
åtgärderna för dess främjande ha de danska nötboskapsraserna utvecklats
till en hög grad av likformighet, säkerhet i förvärvningen och
mjölkavkastning, varvid man även genom beaktande av mjölkens fetthalt vid avelsurvalet
lyckats att avsevärt höja denna. Avkastningen har för landets alla kor
uppskattats sålunda:

År 1844 (enl. B. S. Jörgensen) ......	500—750	kg.
År 1864 ( » . Th. Segelcke) ..........	1,100	» . (36.5 kg. smör).
År 1888 ( » . L. Frederiksen) .......	1,850	» . (68.0 kg. smör).
År 1903 ( » . L. Frederiksen) .......	2,500	» . (98.0 kg. smör).
År 1914 ( » . L. Frederiksen) .......	2,750	» . (109.0 kg. smör).
År 1923 ( » . L. Frederiksen) .......	2.870	» . (118.0 kg. smör).

FÅRAVEL. Den merinoavel, som de höga prisen å fin ull framkallade
i slutet av 1700-talet, nådde aldrig ut till bondjordbruket. Den fortfor
emellertid, men på 1840-talet medförde den ökade fordran på köttrikedom, att
man sökte förbättra djuren med Rambouillet- och Mecklenburgsk blandras.
Då prisen å den fina ullen alltjämt nedgingo och djurens slaktvärde därför
blev av allt större betydelse, användes engelska köttraser, först Dishley- och
Southdown-, senare Oxfordshiredown-raserna till korsning. Den fortgående
uppodlingen av betesmarkerna och minskningen av ogräsrika träden
föranledde emellertid en allt starkare tillbakagång i antalet får, vilket från
1,752,000 år 1861 hade sjunkit till omkring 575,000 år 1914.

Ett avsevärt antal fåravelsföreningar bildades emellertid i början på
1900-talet till följd av att statsunderstöd beviljades för sådana, men sedan detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>