Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- IV. Det rationella jordbrukets period
- Uruguai
- Peru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUSDJURSSKÖTSELN bedrives på ungefär samma sätt och under
liknande förhållanden som i Argentina. Kreatursantalet är fortfarande statt
i ökning.
Kreaturen hava här som i Argentina sin huvudsakliga betydelse som
råmaterial för en storartad slakteriindustri, från vilken en betydande export
äger rum av torkat kött, Liebigs köttextrakt (från Fray-Bentons-fabrikerna),
hudar och i senare tid fruset eller kylt kött.
PERU.
| Litteratur. |
| Grandeau, L. L’agriculture et les institutions agricoles. IV. Paris 1906. |
| Martinet, J. B. H. L’agriculture au Pérou. Paris 1878. |
Landet var vid de spanska erövrarnas ankomst bebott av indianstammar.
bland vilka det härskande var ett i kultur högt stående folk, inca, som
huvudsakligen levde av jordbruk. Om det höga anseende, vari denna näring
stod, vittnar bruket, att fursten (liksom i det gamla Kina) vid en årlig fest
med en med guldbill försedd plog började ett fälts upphöjning. Jorden var
delad i tre delar, en för solguden, en för fursten och en för folket, och
skördarna av de båda förra delarna voro en reserv, då avkastningen av folkets
jord ej räckte till att fylla dess behov. Jorden var enskild egendom men
brukades gemensamt, varvid först solens fält, sedan den, som tillhörde änkor
och barn, samt sist furstens och hans familjs jord bearbetades.
I det nästan regnfria kustbältet funnos stora bevattningsanläggningar
med vattenbehållare och delvis underjordiska ledningar, så mycket mer
beundransvärda, som inca-folket ej kände järnets bruk. Inom de bevattnade
områdena var jordägarnas rätt till vatten noga bestämd och dess
användning kontrollerad. I berglandet voro terrasser uthuggna, på vilka jord
uppförts för odling. Landsvägar voro byggda mellan landets huvudorter. Jorden
bearbetades med en med bill av trä försedd plog, som drogs av 6—8 män.
ty dragdjur funnos ej. Efter plogen följde kvinnor, som under sång jämnade
och luckrade jorden med krattor. Jorden gödslades i kustlandet med guano,
på bergen hopad fågelspillning, och i det inre landet med torkad och mald
människogödsel. Guanofåglarna voro strängt skyddade. De odlade växterna
voro huvudsakligen majs, potatis och Yucca (Manihot palmata). Som
husdjur höllos lama och alpacca.
Det spanska herraväldet medförde här som annorstädes kulturens
tillbakagång och förfall. Landet fördelades åt spanjorerna i stora län, som
efter läntagarens död eller efter vissa släktled skulle återfalla till kronan,
och i de odlade trakterna blevo de infödda vid jorden bundna livegne, vilka
för den jord de brukade fingo betala dryg skatt till länsherren.
Bevattningsanläggningarna fingo delvis förfalla, och det förekom, att de infödda odlarna
förbjödos använda dem. De vanliga europeiska sädesslagen samt ris,
sockerrör, tobak, kaffe, oliver och vinrankan m. fl. växter infördes i odling,
och likaså infördes de europeiska husdjuren, men de nya herrarna voro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0854.html
