Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbete - Arbetsavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motorplöjning, rensning och sortering av spannmål
och frö m. m. Vid valet mellan människo-,
dragare- eller maskinkraft inverkar dock i hög
grad arbetsmängden och arbetets pris. Under
det en fullvuxen man i medeltal kan utföra
ett arbete av högst omkring 7 mkg. sek., kan
en dragare utföra ungefär det tiodubbla arbetet
(75 mkg. sek. = 1 hästkraft), och en
maskinmotors arbetsförmåga beror endast av dess
konstruktion och den använda drivkraftens
storlek. Då därtill människans underhåll är
betydligt dyrare i förhållande till
arbetsmängden än dragarens, och maskinmotorns
drivkraft är än billigare, är det önskvärt, att
så mycket som möjligt ersätta dyrare arbete
mot billigare, önskemålet att använda
mänskligt arbete endast för arbetets ledning och
kontroll, men icke som motorarbete, och att även
ersätta dragare med maskinmotorer kan dock
förverkligas långt mindre vid lantbruket än i
industrien. Flertalet av det förras arbeten
utföres under förflyttning på ojämn mark och
under växlande förhållanden och därvid
bearbetas ojämnare material, varför
maskinarbete mindre kan användas eller kräver
medverkan av betydligt mer och mer ansträngande
mänskligt arbete än vid användning av
stillastående industrimaskiner. Dessutom äro
lantbruksarbetena av så många olika slag och vart
av dessa förekommer blott under så kort tid
på året, att anskaffning av de många olika
maskiner, som skulle behövas för en fullständig
industrialisering av lantbruket, samt
förräntning av dessa maskiners värde, skulle överstiga
de flesta jordbrukares ekonomiska förmåga.
Den önskvärda ersättningen av dyrare
arbetskraft med billigare är därför ock svårare, ju
smärre jordbruken äro, men kan väsentligen
underlättas genom samverkan vid anskaffande
och hållande av maskiner och särskilt genom
anslutning till elektriska kraftföretag, vid
vilka kraftkällan i regel är i ständig och
någorlunda jämn användning.
Arbetseffekt. För arbetets möjligast
fullständiga utnyttjande ligger stor vikt på
anordningar, så att kraften får verka under
gynnsammaste förhållanden. I detta syfte
användas allehanda kraftöverförande redskap
och delar av sådana (hävstång, vev, block,
vandring, rem- och linledningar m. m.).
Vidare inverka kraftförluster genom onyttigt
arbete (friktion) samt, vid användning av
levande kraftalstrare, genom sättet för
anspänning (enbet[1], par, spann) arbetstakten,
arbetsmängder per tidsenhet samt arbetstidens
längd.
Sålunda ökas arbetsförmågan i samma mån
arbetarens eller dragarens egen vikt kan
användas vid arbetet; arbetaren orkar lyfta en
större tyngd med en över ett block löpande
lina, vilken han drager nedåt, än genom att
direkt lyfta tyngden, och han förmår mera
genom att pressa en hävstång nedåt än genom
att vrida den i annan riktning. Maskinerna
böra därför konstrueras så, att arbetarens och
dragarens kroppstyngd kan komma till nytta
vid arbetet. Tunga dragare hava större
arbetsförmåga än lättare genom att kunna lägga
sin tyngd i selen. Arbetsmängden blir större,
då arbetet får utföras i fri och bekväm
ställning; om hästens arbetsmängd vid dragning
rätt framåt sättes = 100, så uppgår den vid
dragning i en vandring, om dragbommen är
4 m. till 75, men blott till 66 vid 3 m. bom.
En hästs kraft tillgodogöres bättre i enbet
än i par, emedan han i förra fallet arbetar mera
fritt. Arbetseffekten kan beräknas:
| av | 1 | spänd | dragare | till | 100 | |
| » | 2 | » | » | » | 93 | |
| » | 3 | » | » | » | 85 | |
| » | 4 | » | » | » | 77 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
