Lantmannens uppslagsbok / 39 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsavtal - Arbetsbehov - Arbetsfördelning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Legostadgan) är den lagligt gällande normen
för rättsförhållandet mellan husbonde vid
jordbruk och hans fasta tjänare, så har det
blivit allt mer vanligt, att jordbruksarbetare
taga fast anställning utan den i nämnda
stadga föreskrivna städslingen och utan att
sålunda bliva bundna av stadgans bestämmelser. Å
andra sidan hava jordbruksarbetarnas
sammanslutningar (se Arbetareföreningar) efter
industriarbetarnas exempel år 1906 gjort försök
att införa kollektivavtal och år 1919
genomdrivit att riksavtal, som för alla de orter, där
arbetareföreningsorganisation finnes, skulle
normera kollektivavtal mellan dess medlemmar och
jordbrukarna. Avtalet skall ske på viss tid
eller tills vidare, skriftligt om någondera
parten så önskar. Arbetsgivaren äger att själv
eller genom ombud leda och fördela arbetet
samt antaga, uppsäga och avskeda arbetare.
Föreningsrätten får ej kränkas, och om
arbetare anser, att detta skett genom uppsägning
eller avskedande, äger han att påfordra
undersökning av sin organisation för att vinna
rättelse. Arbetsgivaren äger rätt fordra, att
förman, som i regel ej själv har att utföra arbete,
liksom för hans personliga räkning anställd står
utanför arbetareorganisationen. Arbetarens
skyldighet att iakttaga vanlig ordning och flit
fastställes. Arbetstid och avlöning åt arbetare,
som fyllt 18 år, skall överensstämma med det
lokala kollektivavtalet, övertidsarbete skall
betalas med i lokalavtalen fastställd ersättning
och nattarbete, kl. 9—5, 50 % högre. Rykt av
3 hästar giver ej körkarl rätt till särskild
ersättning. Arbetarna äga rätt till ledighet fr.
kl. 12 middagen jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och
midsommarafton, hela första lördagen i juli
månad samt för deltagande i politiska eller
kommunala val och i övrigt 7 hela
arbetsdagar på året, fördelade på minst 2 perioder,
dock ej under sådd eller skörd. Kreatursskötare
skola hava var 3:e söndag fri. Av årslön
utbetalas 55 % för sommarhalvåret ¹/₅—³⁰/₉ och
45 % för vinterhalvåret, lika fördelat på varje
månad, med likvid 2 ggr i månaden;
statspannmål i förskott den 1:a i månaden.
Arbetsgivaren lämnar vid olycksfall arbetaren läkarvård,
medicin och sjukpenning de 35 första dagarna.
Tvister om tolkning eller tillämpning av avtal
skola utan arbetsinställelse förhandlas mellan
parterna själva eller, om ej överenskommelse
kan träffas, mellan organisationerna samt i sista
hand av en skiljenämnd, i vilken vardera
huvudorganisationen väljer 2 medlemmar och
dessa en ordförande, som, om de ej kunna enas,
i stället utses enligt lagen om skiljomän. Dessa
avtal tillämpades för det större jordbruket
inom högst ¹/₄ av rikets landskommuner och
för det mindre inom blott omkring ¹/₄ av detta
antal. Enighet om dessa avtals förnyande
uppnåddes ej hösten 1921. Kollektivavtal
kunna ej ensamma vara tillräckliga för
jordbruket, då de blott binda organisationerna
och arbetsgivaren, men ej kunna hindra
arbetarna att handla mot detta avtal.

Då jordbruket måste hava säkerhet för de
för husdjurens skötsel och jordbrukets drift
nödiga arbetarna, kräves vid sidan av
kollektivavtalet även ett enskilt avtal, vilket kan
utgöras av städjandet och städjebeviset enligt
legostadgan eller av annat personligt avtal.

Litt.: Socialstatistik. Lantarbetarnas
arbets- och avlöningsförhållanden. Stockh. 1915.
Kollektivavtal i Sverige 1911.                H. J. Dft.

Arbetsbehov. Över a. vid odlingen av
olika grödor föreligga från vårt land några
undersökningar på grundval av vid Malmöhus
läns bokföringsförening förda
lantbruksräkenskaper. Enligt dessa förbrukades i medeltal
under åren 1914—1917 per hektar följande
antal reducerade mansdagsverken
(hjondagsverken och ackordsarbete omräknat till
mansdagsverken efter kostnaden) och hästdagsverken.

	Hästdags- verken.		Reducerade mansdags- verken.
Sockerbetor . . . . . . . .	75.8		31.0
Foderrotfrukter . . . . . .	54.3		26.1
Potatis . . . . . . . . . . . .	44.0		26.0
Höstsäd . . . . . . . . . . .	20.5		18.4
Vårsäd . . . . . . . . . . . .	14.7		11.4
Grönfoder . . . . . . . . . .	11.2		12.7
Vall . . . . . . . . . . . . . . .	6.4		5.2

Arbetsbehovet växlar för övrigt betydligt
med jordmån, ägornas läge i förhållande till
byggnaderna, skiftenas form, skördeutbyte och
väderleksförhållandena vid skörden,
arbetsmetoder, större eller mindre användning av
arbetsbesparande maskiner o. s. v. Jfr
Arbetare.                L. N.

Arbetsfördelning. Den allmänna
nationalekonomiska satsen om arbetsfördelningens
fördelar genom den större skicklighet, större
mängd och bättre utfört arbete, som fortsatt
utövande av samma arbete medför, äger
giltighet även vid jordbruket, ehuru mångfalden
av olika arbeten och dessas fördelning på olika
årstider och på ett relativt fåtal arbetare, gör
att arbetsfördelningen här ej kan genomföras
såsom vid industrien, och särskilt gäller detta
det mindre jordbruket, där kanske en man skall
utföra alla arbeten. Den bör dock även vid
lantbruket tillämpas, så långt ske kan, så att
t. ex. vissa arbetare äro körkarlar och var av
dessa ständigt sköter samma hästar, att
maskiner, särdeles de mer invecklade, såsom motorer,
skördemaskiner m. fl. skötas av samma folk
o. s. v. Dessutom bör även arbetsfördelning
genomföras i det avseendet, att man vid olika
gårdar ägnar sig åt särskilda specialiteter, såsom
avel av vissa djurslag, odling av utsäde av
förädlade spannmålsslag eller av frövaror,
smör- eller ostberedning, svinuppfödning,
fjäderfäskötsel o. s. v., varigenom ej blott större
skicklighet och bättre produkt erhålles, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>