Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skuggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Skuggning är ett i trädgårdsskötseln
vanligt medel att skydda plantor från upphettning
och stark avdunstning genom starkt direkt
solljus. I drivbänkar skuggas plantorna
genom lövruskor, spjälramar, kritade fönster
o. s. v. S. är i synnerhet önskvärd för
nyplan-terade växter, vilkas rötter ännu ej så
införlivats med jorden, att de kunna upptaga så
mycket vatten, som bladen kunna avdunsta.
Skulderblad, b o g b 1 a d. Se Skelett.
Skulle för stråfoderförvaring anordnas i
allmänhet över husdj ursstallar, och härmed
vinnes ej blott att utrymmet under taket
tillgodogöres, utan även att det där förvarade
fodret hindrar värmeförlusten genom taket
samt att fodret ligger bekvämt till för
utfodring. För att få ökat utrymme för foder böra
ytterväggarna dragas upp över yttertaket
i—3 m., där de kunna utföras på enklaste
sätt av stolpverk med enkel panel. Å
byggnadens gavlar och långsidor böra anordnas luckor
eller portar, genom vilka fodret upptages under
inbärgningen. För större och medelstora
egendomar är det viktigt att antingen högt
liggande körbana eller också hiss anordnas för
underlättande av foderintagningen. För
fodrets nedtagning anordnas luckor på lämpliga
ställen i mellantaket. Jfr Stallbyggnad.
Stundom utföras husdj ursstallar utan skulle, med en
upp över yttertaket uppskjutande lanternin.
Om dylika lanterninbyggnader se
Stallbyggnad. L. N. Gramén.
Skumdämpare. Då skummjölken vid sin
avgång från separatorn utgöres till omkring
1/s av skum och detta vållar både obehag och
förlust, har man även sökt avlägsna
detsamma. Detta sker vanligen med tillhjälp av för
ändamålet konstruerade centrifugalpumpar och
fläktar av olika slag, s. k. skumdämpare.
L. Fr. R.
Skumning. Se Gräddsättning, Mjölk,
Separator.
Skumplöjning, plöjning av ytan till högst
i o cm. djup, har till syfte
a. att luckra ytjorden för att befordra
luftens inträngande och avbryta det kapillära
vattnets uppstigande från underliggande jord
och avdunstning, för att sålunda hindra jordens
uttorkning;
b. att förstöra ogräs; samt
c. att mylla utsäde (ärter) och gödsel.
S. användes mest vid trädesarbetet, men även
omedelbart efter sädens skörd för att luckra
ytan, hindra jordens uttorkning och befordra
ogräsfrös groning.
Skumskopa, skumslev, handredskap
för avskumning av grädde. Se Gräddsättning.
Skvadronshingst. Se Hästavel.
Skvallerkål, kirskål. Se Kväller.
Skvattram, getpors, Ledum palustre L.,
av ljungväxternas familj, Ericaceae, en i hela
landet på mossar vanlig, väl alnshög, ständigt
grön, starkt narkotiskt doftande buske med
rostbrun färg å stammen och de jämnbreda
bladens undersida samt i grenarnas toppar
kvastar av vita blommor. Ätes ej av husdjuren,
utom av geten. Användes förr dels som
bitterämne i mjöd, dels som dekokt mot skabb och
utslag. Inlagd mellan kläder anses den skydda
dem mot mal och råttor. Till medicinskt bruk
insamlas topparna, som torkas i tunt lager
och skugga.
Skvättesläktet. Saxicola, av trastfåglarnas
familj, är insektätande småfåglar med svag,
rak näbb och borsthår i mungiporna. De båda
svenska arterna äro flyttfåglar, som
förekomma över hela landet. Stenskvätta n, 5.
oenanthe L., som är grå (honan något brungrå)
med vit panna samt stjärt, vingar och en fläck
under ögat svarta, håller till på öppna, steniga
platser och häckar i stenrösen, murar m. m.
Buskskvättan, S. rubetra L., är ovan
längsfläckig i rostgrått och svart, under ljusare
med gult bröst, hanen med vita fläckar, honan
med dunklare färgton. Håller till på öppna
fält och häckar under tuvor.
Skyddsanordning. Jämlikt lag om
arbetarskydd 29/g !912 stadgas, att:
a. å ställen, där fara för fall eller nedstörtande
föremål finnes, skall anbringas hägnad samt
ledstång i trappor;
b. motor skall, där den är uppställd i
arbetslokalen, inhägnas eller anbringas så, att de
som sköta den ej utsättas för att komma i
beröring med dess rörliga delar;
c. maskiner och transmissioner skola
kringgärdas, så . att fara för beröring med dem
un-danröjes; således bör exempelvis fritt liggande
remskivor och växlar omgivas med kåpa,
tröskverk förses med s., som hindrar mataren
att få in händerna i verket,
hackelsemaski-ners knivhjul täckas med skärm, rullharv
vid körningen alltid vara täckt av en huv,
liggande hästvandrings på marken liggande
koppejhjul och knut vara övertäckta med en
bro o. s. v.;
d. elektriska apparater och ledningar skola
vara så anordnade, att fara för skada av ström
är förebyggd;
e. innan transmission sättes i gång, skall
på känt sätt tecken därtill givas i
arbetsrummet;
f. transmissioner och arbetsmaskiner skola
vara försedda med anordning att genast kunna
stannas.
Skyddsrulle. Se Hacka.
Skyddsskog. Se Skogslagstiftning.
Skyddssäd. Syftet med det vanliga bruket
att inså utsädet av vissa grödor, huvudsakligen
vallfrö, i säd har, som ordet s. antyder, varit,
att de späda plantorna av det förra
växtslaget skulle skyddas av säden mot hårda och
kalla vindar samt mot att uttorkas av
solhettan, men även att därigenom få skörd av
de insådda vallväxterna fortare efter
föregående gröda, i det att vid sådd av vallfrö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>