Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täckdikningsförman - Täckdikningslånefond - Täckdikningsmaskin - Täckning av växter - Täcksko - Täkt - Täljsten - Tämjning - Tänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hush.sällsk:s tjänst, under villkor, att de
genomgått för deras utbildning anordnad kurs
eller av lantbruksingenjör eller
jordbrukskonsulent förklarats kompetenta. K. k. 28/10
1921.
Täckdikningslånefond, inrättad år 1813,
då 200,000 kr. årligen beviljades för
täckdikningslån åt mindre jordbrukare, och genom
K. k. 22/6 1920, l7/6 1921 och 9/6 1922 ändrad
så, att 2 millioner kr. årligen få utlämnas som
lån. Lån utlämnas till hushållningssällskap
efter ansökan hos Lantbruksstyrelsen, varvid
sällskapet skall uppgiva de företag[1], för vilka
lån hos sällskapet sökts, samt förslag till tid
och belopp m. fl. uppgifter för varje särskilt
företag. Styrelsen äger bevilja lånen och
fastställa den tid, vid vilken varje företag skall
vara börjat och avslutat. Täckdikningslån
få tilldelas ägare eller brukare av jord
oberoende av storleken och av tiden för upplåtelsen
av den fastighet, där arbetet skall utföras. Om
ägare till utarrenderad fastighet enligt lag
är skyldig bekosta dikesrören, kan lån beviljas
både honom och brukaren i förhållande till
värderas kostnader. Lån till ett företag får
ej överstiga 5,000 kr., och samma låntagare
får ej samtidigt häfta i skuld för
täckdikningslån å sammanlagt mer än 10,000 kr., eller enl.
K. Maj:ts särskilda medgivande efter
framställning av Lantbruksstyrelsen 15,000 kr. Lånet
får för täckdikning med rör uppgå till hela
den beräknade kostnaden, dock högst 500 kr.
pr hektar av den täckdikade jorden, men vid
användning av annat ledningsmaterial blott
3/4 av kostnaden och högst 350 kr., och för
sådan täckdikning blott om marken är
synnerligen lämpad därför eller hinder för rördikning
finnes. Vid beräkning av kostnaden skall
upptagas såväl kostnaden för planens
uppgörande som för täckdikningsarbetet,
ersättning till använd täckdikningsförman och
materialier. För upptagande av öppet avlopp
får kostnaden inräknas, endast då arbetet
utgöres av mindre omfattande upprensning eller
fördjupning av redan förefintlig grav samt
statsbidrag ss. anslag eller lån ej redan därför
utgått. Plan och kostnadsförslag för
täckdikning skola vara uppgjorda av länets
jordbrukskonsulent eller annan kompetent person, och
skall denne även avgiva yttrande om den
föreslagna täckdikningsmetodens lämplighet för
marken i fråga.
Till biträde vid dikningsarbetet skall
låntagaren använda i hushållningssällskapets
tjänst anställda och av förvaltningsutskottet
godkända täckdikningsförman.
Lånesökanden har att för lånets
återbetalande ställa säkerhet genom borgen av två
personer med styrkt vederhäftighet.
Hush.sällskapet äger bestämma de närmare
villkoren för lånen men skall innehålla minst
1/4 av lånebeloppet, tills företaget är avsynat
och godkänt, samt äger handhava ledningen
och övervakandet av företag, för vilket lån
beviljats.
För oguldet lån betalar såväl låntagare
som hush.sällskap 4 % årlig ränta från
lyftningsdagen samt efter 2 år en årlig amortering
av 1/7 av det ursprungliga beloppet.
Försummas inbetalningen, skall därå erläggas 6 %
ränta från förfallodagen.
Täckdikningsmaskin. Se Dikesgrävningsmaskin.
Täckning av växter. Se Övervintring.
Täcksko, hästsko med en skiva av järnplåt,
som täcker hovens sula, användes vid
spiktramp (se Hovsjukdomar 3.) för att skydda
såret mot smuts.
Täkt betecknar i Dalarna en inhägnad äga
(intaga), som omväxlande brukas till öppen
åker och vall.
Täljsten. Se Bergart I.
Tämjning. Se Körning: Inkörning av
unghästar.
Tänder bestå av en tät benvävnad, kallad
dentin, som på tandens krona är
överdragen av en ännu hårdare substans, emalj,
vilken särskilt hos växtätarna bildar en mängd
i tandbenet inskjutande veck, varigenom den
för dessa djur egendomliga strecktecknade
tandformen uppkommer. På varje tand kan
man skilja mellan roten, som sitter fäst
i käkbenet, halsen, som omgives av
tandköttet, och kronan, den ovan tandköttet
synliga delen. Roten beklädes av cement,
som avsöndras från tandhålans väggar, och
som fäster tanden vid käkbenet. Inuti tanden
finnes en hålighet, rotkanalen, som,
så länge tanden är i tillväxt, är fylld med en
kärlrik vävnad, tandpulpan, från
vilken tanden utvecklas och får sin näring.
Tänderna indelas i framtänder, som
sitta fästa i mellankäksbenen,
hörntänder eller betar, som utgå från gränsen
mellan mellankäks- och överkäksbenen, och
kindtänder, som äro fästa i
överkäksbenen, med motsvarande i underkäken. Antalet
tänder är hos hästen 44 hos hingsten och
42 hos stoet, nämligen 6 framtänder, 2 betar
(saknas hos stoet), 14 kindtänder i vardera
käken; den första kindtanden,
vargtanden, genombryter dock i regeln ej
tandköttet. Idisslarna ha 32 tänder,
nämligen 8 framtänder i under- och 12 kindtänder
i vardera käken, varemot framtänder i
överkäken, betar och vargtand saknas. Svinen
hava 44 tänder, liksom hingsten, men hunden
42, emedan kindtänderna i överkäken äro
endast 12. Tänderna indelas efter tiden för sin
framkomst och sin varaktighet i mjölk-,
ersättnings- och beständiga t.
Mjölktänder äro de, som först framkomma och
efter viss tid bortfalla och ersättas av
érsätt-ningständerna. De utgöras hos häst och
idisslare av framtänderna och de 3 första
kindtänderna på vardera sidan i båda käkarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
