Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Arbete och sysselsättningar ute och hemma. Arbetets fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
OM LAPPARNA I SVERIGE
annan meter eller något mera. I stället för köl har den
lapska släden en vanligen ungefär 15 centimeter bred
bräda, på vilken den glider. Slädens lapska namn är
kieris (hårt k); »ackja» är ett svenskt ord. Varje familj
har jämte de vanliga öppna slädarna även ett par
lockslädar, d. v. s. helt och hållet överbyggda slädar med en
lucka, som kan låsas igen; i sådana slädar, vilka nästan
se ut som likkistor, förvaras allehanda mindre
husgerådsartiklar, matvaror o. s. v. Någon enda gång kan man få
se åkslädar, som framtill äro överspända med ett skinn.
En sådan släde heter på lapska pulke. Vanligen åker
man dock i alldeles öppna slädar med en lös fäll om benen.
Seldonen äro ytterst enkla, men på samma gång
särdeles praktiska för de obanade vägar, där lapparna måste
fram. De bestå i de flesta trakter endast av en loka av
renskinn, som lägges om renens hals och med sina båda
ändar förenas med en stark läderrem, som går mellan
renens ben och är fäst i slädens främre ända nedom dess
spets. Ofta fogas härtill ett bälte, som lägges runt om
renens liv och håller dragremmen uppe, så att renen icke
kan hoppa över den och få den på sidan om frambenen,
varigenom dragandet nästan omöjliggöres. Loka och bälte
äro ofta prydda med klädesremsor, tofsar m. m.
Omkring renens huvud lägges en enkel grimma av starka,
ofta även flätade läderremmar; under halsen utgår från denna
grimma en lång, stark töm, vanligen flätad av läderremmar
eller av senor, omgivna av tunt läder. Den andra ändan
av tömmen plägar sluta i en ögla, som den körande träder
om högra handens tumme, varefter tömmen slås ett par
varv om handleden, så att renen icke kan slippa lös, även
om den åkande skulle råka bli kastad ur släden. Under
körningen ligger tömmen som oftast över renens hals och
på hans högra sida. Om man vill stanna, drar man in
tömmen hårt.
Väl inkörda renar äro numera ganska sällsynta i vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
