Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Arbete och sysselsättningar ute och hemma. Arbetets fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH SYSSELSÄTTNINGAR.
ARBETETS FÖRDELNING 35
land, utom i de nordligaste trakterna. Så lätt att köra
som en häst blir en ren för övrigt aldrig, utan även goda
körrenar äro svåra att styra åt det håll man vill, såvida
man icke befinner sig på en förut uppkörd väg eller
åtminstone på ett skidspår. Tämjandet av körrenen består
nämligen i allmänhet endast uti att lära honom följa vägen,
och kommer man utanför denna, går renen oaktat allt
piskande icke ur fläcken eller också rymmer han till skogs.
Om han verkligen går in på att begiva sig åt det håll
den körande vill, går han icke raka vägen, utan springer
i otaliga bukter och vinklar till höger och vänster, så att
man får vara nöjd, om blott huvudriktningen är den rätta.
Så särdeles fort går det icke heller, undantagandes den
första kvarten, då det alltid går i vilt galopp; sedan faller
renen gemenligen in i en trög lunk, som endast genom
obarmhärtigt piskande med tömmen kan göras litet
livligare. I allmänhet kommer man icke fortare fram med
ren än med häst, vanligen tvärtom. Därjämte är att
märka, att en ren i följd av sin litenhet icke förmår att
draga så synnerligen mycket, varför man alltid måste ha
flera renar, ifall man har litet tyngre bagage; mer än en
person kan icke heller åka efter en ren. Härigenom blir
renskjuts ganska dyr och plägar aldrig anlitas, om man
har hästar att tillgå. Själva åkningen i rensläde är heller
icke särdeles bekväm, om än ganska spännande och
intressant för den därvid ovane. På jämn och hård väg är
det svårt nog att hålla släden på rätt köl, särskilt emedan
den brukar slänga förskräckligt hit och dit. Man måste
då hålla benen utanför för att icke välta omkull, men på
samma gång akta sig för att få dem avkörda mot stubbar
och stenar. I litet djupare snö eller på redan uppkörd
renslädväg går det emellertid lätt att hålla balansen. Utför
backar går det vanligen alltför fort, efter som det icke
finnes någon fimmelstång på släden. Denna slår då renen
på benen och ofta nog komma renen, släden och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
