Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Språk och litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅK OCH LITTERATUR
47
form av det finska språket, som då talades.
Språkvetenskapen synes nämlgen visa, att de båda språken ungefär
vid denna tidpunk böra ha varit så gott som identiska,
men då de båda folken äro så olika varandra, att de
omöjligen ha kunnat på så kort tid som två tusen år hinna
utveckla sig ur en gemensam rot, tvingas man till den
slutsatsen, att lapparna vid denna tid råkade i så stark
beröring med finnarna, att de antogo dessas språk.
Exempel på att ett helt folk antager ett annat folks språk,
särskilt om detta senare folk i kultur står högre än det förra,
äro mycket vanliga över hela jorden.
Under de gångna årtusendena ha emellertid både
lapskan och finskan utvecklat och förändrat sig så starkt
i olika riktningar, att numera endast vetenskapsmannen
kan se den nära släktskapen mellan de båda språken.
Därjämte har lapskan sönderfallit i en mängd dialekter,
så olika varandra både till uttal, språklära och ordförråd,
att t. ex. lapparna i Jämtland alldeles icke förstå
Pitelapparna, dessa åter icke sina landsmän i våra allra
nordligaste lapptrakter och i norska Finnmarken och dessa
sistnämnda slutligen icke de ryska lapparna. Man skulle
sålunda lika väl kunna tala om flera lapska språk som
om ett enda.
Lapskan är ett invecklat och svårlärt tungomål. Den
huvudsakliga delen av böjningen sker medels tilläggande
av allehanda ändelser, t. ex.: (lulelapska) tjatnat att binda»,
tjatnin »vi båda binda», tjatnapa »de båda binda»,
tjatnap »vi (flera än två) binda, tjatnih »de (flera än två)
binda». Därjämte förekomma emellertid även vittgående
växlingar i ordens inre form i sammanhang med
böjningen, t. ex. tjanah »du binder», tjanai »han band»,
vaddet att giva», vattav »jag giver», sapme »lapp
(folknamnet)», sameh »lappar», sapmai »åt lappen», samita
»åt lapparna». Språket är mycket formrikt; i lulelapskan
finnas sålunda i allmänt bruk nio kasus i singularis och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
