Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Själslifvet i dess helhet - § 28. Själsförmögenheternas inflytande på hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte afdelningen,
Själslifvet i dess MM.
DET OMEDVETNA.
§ 28. Själsförmögenheternas inflytande på hvarandra.
I. På lägre grader af själslif framträda de olika
arterna af själsakter icke så bestämdt. En sinnesförnim-
melse torde hos ett af de lägre djuren nästan samman-
smälta med känslan af behag eller obehag, liksom i
någon mån år förhållandet vid några af våra sinnen
(jfr § 17), och känslan åter är så innerligt förenad med
en drift, att det synes svårt att skilja mellan dem. Det
är först på högre grader af utveckling, som de olika ak-
terna framträda mera fritt i förhållande till hvarandia,
så t. ex. vid tankearbete och vid estetisk känsla. Dock
förblifva de alltid i ett nära beroende af hvarandra.
II. Att förståndslifvet är bestämmande för känslo-
och viljelifvet, har i det föregående visats.
Af känslolifvet är åter förståndslifvet beroende.
Känslan verkar på det senare stundom störande. Om
en föreställning för med sig en viss känsla, utbreder sig
denna känsla också öfver de andra föreställningarna i
vårt medvetande (känslans expansion). Den, som fått en
god underrättelse, är böjd för att se allting i en Ijusaie
dager än annars. — Sedan vi teoretiskt gjort oss fria
från en oriktig åsikt, hänger dock känslan kvar vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
