Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
illa. Jag hade likaså äfven vågat anmärka åtskilligt emot
att med sig förena de tu intelligenta förmågor, som funnos i vårt land;
och hvilka, lifvade af cn varm fosterlandskänsla, med afseende å den
inhemska litteraturen, visade sig verksamma och produktiva. Eller att
man — missledd af, i materielt afseende, egennyttiga beräkningar —
vid valet af medlemmar, mera fästade afseende vid qvantitativa, än
qvalitativa förhållanden. Likaså Jiar jag 2:o anmärkt, såsom ett stort
tel, att Sällskapet icke äger någon egen organ, eller Tidning, såsom ett
ständigt fortfarande, ocli periodiskt verkande, medel; ty huru vill väl
Sällskapet i intellektuelt afseende verka inom den finska litteraturen,
då det saknar sjelfva medlet dertill? hvilket borde allt jemt, troget
och träget, ej blott sjelf bearbeta den inhemska och fosterländska
språk-och själsodlingen, utan äfven kritiskt granska, och opartiskt
bedöma alla andras, i detta fall, litterära produkter. Det är i
synnerhet för denna sällskapets — d. v. s. lor hufvudpersonalens, styrelsens,
eller de officicrandc och s. k. arbetande ledamöternas — passiva
ovcrk-samliel, jag mer än engång anmärkt som ett fel, 3:o att allt hvad
Sällskapet sjelf åstadkommit, eller producerat, på de första 15 åren af sin
tillvarelse (1831—1846) inskränker sig (enligt Suomalainen n:o 5, 16)
till dess statuter och k alle 1 se b r c f. Ja jag gick (i Suomai. n:o
20) formligen igenom alla dessa årtal; och resultatet blef att för tio
af dem stod det antecknadt: — „ei milään"’. Af de öfriga hade ett att
bjuda på Kec k mans öfversättning kullola, och ett annat på Poppii
öfversättning viina- myrkystä; de återstående meddelade en samling
af den finska allmogens ordstäf, gåtor, och sånger (samlade af
Lönnrot). Med anledning häraf heter det i Suomai. n:o 16, 17, att
sällskapet — isluu luppi-suunna, muunna puu-jumalana, och väntande
lialf-sofvande, från öster och vester, de håfvor och gåfvor som någon, om
ej af kristlig barmhertighet, så dock — af fosterlandskärlek möjligen
kunde ha att erbjuda, i hvilket fall sällskapet närmast kunde förliknas
vid den träbild, man stundom finner posterad invid porten till en
kyrkogård, ödmjukt väntande att i sin sparbössa få cn skärf af de
förbi-farande. Det har ock varit på denna grund jag funnit benämningen
Litteratur-sällskap såsom här mindre passande, och icke sin
bestäm-nielso motsvarande; hvarföre jag föreslog (i Suomai. n:o 20) såsom
mera karakteristikt, och öfverensstämmande med dess verksamhet, att
det borde heta „ctt sällskap, som bekostar sina förlä
gs-ar ti k lar." Men jag har icko blott uppmuntrat Sällskapet till större
arbetsamhet, jag har någongång äfven unvist och påpekat hvaruti detta
t. ex. skulle kunna bestå; sa t. ex. hade det varit ett lika värdigt som
hedrande företag för det finska Litteratursällskapet, att i cn
vetenskaplig behandling framställa en exposé af deri vati onsl ä ran i finska
sprukcl (jetnf. Forskninga i Finsk. spr. sid. 27J; äfven skulle en närmare
och fullständig utredning på naturen, och karakteren, af den linskao n
o-matopoesin icke varit att förakta; och ännu mera gjordes oss
behof af cn efter vetenskapligt system upprättad förte cknin g öfver alla
do afhandlingar (Tindingartiklar, och Disputationer m. m.) och skrifter,
som på något sätt berör våit land, vårt folk, eller vårt språk; — i
likhet med en såbeskafTad förteckning, som ryska Universitetet i
Moskva utgaf såsom ett värdigt minne af sin sednast firade Jubelfest.
Och då vi förut sid. 258 föreslagit Sällskapet att sanda en antiquarius
till Kieretti, i Rvska Lappmarken, så kunde resan utsträckas till
Archangel, eller trakterna kring Dnina, det fordna Biarmaland, der
Jomala templet stod, der man i ättehögarna nedlade guld och silfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
