Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jutlands hedar och deras uppodling. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fasta klippan af granit eller gneis träda fram i
dagen. Någon sådan finnes ej i hela Jutland eller
på öarna, och ej ens genom djupborrning har man
nått densamma. Hela berggrunden, om man så
kan kalla den, är ursprungligen aflagrad och bildad
på hafvets botten. Den utgöres öfver hela halfön
af kritformationens skrifkrita och kritkalksten, på
danska »lim», som vi återfinna i namnet på
Limfjorden. Den träder i dagen på flera ställen norr
om den linie, som på kartan är dragen tvärsöfver
ön. Häröfver har under den s. k. tertiärtiden lagts
lager af plastisk lera och märgel. Sedan kommo
istidens bildningar. Under denna tid lågo de danska
öarna och sydöstra Jutland under hafvet. De
utflytande ismassorna aflagrade där massor af lera
m. m., som de förde med sig, och skapade sålunda
Danmarks bördiga jordmån. Där iskanten slutade
i väster, brusade isvattensälfvar fram, förande med
sig massor af sand och grus, och af isarna
lämnades kvar en mängd lösa stenblock, hvilkas ursprung
från Dalarne, Ålandsöarna och Stockholms
skärgård är oomtvistelig. Isen framryckte under
köldperioder och drog sig tillbaka under mildare klimat,
därunder skrufvande samman sand- och grusmassorna
till de berg, som finnas i östra och mellersta
Jutland. Några andra slags berg finnas ej. Sålunda
uppstod ett vågformigt, kulligt landskap, hvars
högsta punkter ej nå mera än 172 meter, såsom
Ejer Bavnehöj och 147 meter Himmelbjerget. Väster
härom ha isvattensälfvarna vid sina mynningar
utbredt de massor af sand, som bilda de vida slätterna
eller hedarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
