Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger hans hustru, »så gnistrade de i hans närvaro.»
Han verkade eldande och höjde bildningsståndpunk-
ten i staden. Och finnen Hagelstam berättar, att
ej blott hans diktning utan äfven hans tillgängliga
och sympatiska personlighet fängslade hans omgif-
ning och »gjorde honom snart sagdt afgudad i detta
lilla samhälle, hvars själ han var under så många år».
Och professor Nyblom anmärker, att, om Hel-
singfors var Finlands hufvudstad, så låg dess hjärta
i Borgå, »Kungstaden i sångens land»; och han till-
lägger: »Styrelse, universitet, litteratur, folk, bil-
dade och obildade, hög och låg, ung och gammal —
alla samlades de, när det gällde att finna en and-
lig medelpunkt» för Finland, kring den anspråkslöse
skalden, »hyllande honom såsom konung och hem-
bärande honom sitt tack för den bästa delen af sitt
lif». Ja,
>En konung syns den gamle mig
Vid slutet af sin lefnadsstig,
vid målet af sin långa färd,
Så segerrik, beundransvärd.»
Runeberg själf yttrar om poesien dessa oförlik-
neliga ord: »Mänskligheten sitter vid lifvets strand
och gråter öfver den mörka vågens skum och oro.
Då kommer poesien, en solblick mellan molnen, och
låter henne se, hur djup, klar och ren den sjö är,
som så svallar.» Och han tillägger: »Vi skaka med
sorg på hufvudet och säga: ’den är rik, den är fat-
tig, den har fått mycket, den litet, hvarför är ej
allt jämnare deladt i världen?’ O, hvilken kortsynt-
het ! Hafva vi icke alla redan i födslogåfvan solens
ljus, jordens fägring och härligheten af en omätlig
värld, äro vi icke alla arftagare, då vi ärfva år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
