Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En af fänrik Ståls hjältar. Till hundraårsminnet af sista finska kriget. Af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och oro öfver de sinas öden. Duncker och hans män
måste dröja här till midten af febr., då de fingo
order att tåga åt söder till Umeå. Från denna
sorgliga plats i Tornetrakten afsände han 8 bref till
sin hustru. Så skref han den 30 dec.:
»Nog har jag några gånger skrifvit dig till dels med
parlamentär och dels med andra resande; men Gud vet, om något af
mina bref kommit fram. Åtminstone har jag ej fått någon
underrättelse från dig och är således i största oro öfver din
belägenhet. Gud vet, hvad det här blir utaf, och när det tar slut;
emellertid ber jag dig vara tranquil: efter storm och oväder
låter Gud solen skina, och säkert träffas vi ännu samt få nöjda
och lyckliga lefva tillsammans. Med mitt förra bref skickade
jag dig etthundrade rdr bko, min svenska guldklocka med guldked,
stort karniol pitscher och tvenne guldurnycklar. Om de helst
skulle riktigt framkomma, så kunde du åtminstone se hvad tiden
lider samt på en tid slippa att lida brist på dina behof — — Här
är horribel dyrhet på allting. En tunna korn kostar här 15 Rdr,
ett skålpund smör 16 sk. och så vidare. Men allt sådant betyder
ingenting; fälttraktamentet räcker nog till, och slipper man
helskinnad härifrån, tör väl Gud ha någon utväg för en. — — Frisk
har jag varit samt njuter allmän aktning af både ryssar och
svenskar. Men hvad vill allt detta säga; utan dig är jag ändå en
olycklig människa.»
Den 14 jan. skref D.: »Sedan stilleståndet emellan finska
och ryska arméerna blef slutadt, har jag nästan varit mera
bekymrad öfver (för) dig än förut. Jag har fruktat, att du med gossen
skulle företa dig en resa hit; och så oändligen gärna jag ville
se hvardera (= er båda), så mycket råder jag er ifrån denna
(resan). Utom alla de olägenheter, som på resan, kunde träffa dig,
är redan vägens längd och det härvarande kalla klimatet
fruktansvärdt. Också kunde den ledsamheten inträffa, att då du
hunnit till ryska förposterna, vore stilleståndet uppsagdt, af
hvilken orsak du ej slapp öfver till oss. — —»
Den 26 jan. skrifver han återigen; detta bref slutar med
följande rader: »Oaktadt jag flera gånger skrifvit till dig både
med parlamentär och resande, har jag icke erhållit något svar,
och fruktar därför, att du liksom mina kamraters hustrur är död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
