Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Bakterierna och deras betydelse för människan. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAKTERIERNA OCH DERAS BETYDELSE FÖR MÄNNISKAN. 195
dukter, något som så godt som aldrig är fallet vid
förruttnelse.
Den mest bekanta jäsningen är utan gensägelse
alkohol jäsning. Därvid äro dock ett slags mycket
enkla mikroskopiska svampar, jästsvamparna, i de
flesta fall jäsningsalstrare. Men det finnes dock
bakterier, som kunna utföra alldeles samma
verksamhet, hvarför det är fullt berättigadt att äfven
behandla alkohol jäsningen i samband med
bakterierna.
Vid alkoholjäsningen är det socker, som
sönderdelas i två nya ämnen, alkohol och kolsyra. Den
förra stannar i lösningen, under det att den senare
går bort i form af rikliga gasblåsor: den jä,sande
vätskan sjuder. Man har funnit, att denna sönderdelning
åstadkommes af ett egendomligt ämne, kalladt
zy-mas, .som utvecklas i jästsvamparnas (resp.
bakteriernas) kropp. Zymas hör till den grupp af i
lefvande organismer bildade ämnen, som kallas
ferment och som utmärka sig därigenom, att de utan
att själfva förändras kunna omvandla stora
mängder af ett för hvarje ferment bestämdt ämne till ett
eller flera andra. Stora mängder socker kunna
därför af rätt få jästsvampar eller jästbakterier
sönderdelas i alkohol och kolsyra. Men är sockerhalten
riklig och öfriga omständigheter gynnsamma, så
tillväxa naturligtvis mikroorganismerna i hög grad,
och dess häftigare sker jäsningem.
Utom alkoholjäsningen förekomma många
andra slag af jäsning, de flesta förorsakade af
bakterier. Hit hör t. ex. mjölksyrejäsning. Som bekant
blir mjölk snart sur, om den får stå fritt i luften
vid icke allt för låg temperatur. Detta beror på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
