- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1910 /
197

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Bakterierna och deras betydelse för människan. Af Ejnar Malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BAKTERIERNA OCH DERAS BETYDELSE FÖR MÄNNISKAN. 197

endast syret i densamma. (Luften består, som
bekant, af ungefär V5 syre och V5 kväfve samt
obetydliga mängder kolsyra och vattengas jämte några
mindre viktiga ämnen.)

Många andra bakterier dela, så som redan förut
antydts, med smörsyrebakteriernä den märkvärdiga
egenskapen att ej trifvas i närvaro af syre, som ju
eljest är ett lifsvillkor för alla lefvande varelser.

Ättiksyrejäsning är en annan jäsningsprocess
af ,stor betydelse i tekniskt afseende. Den
förorsakas af ättiksyrebakterier, som omsätta alkohol
till ättiksyra. Dessa bakterier trifvas blott i starkt
utspädd alkohol. Endast $vaga viner, öl o. s. v.
kunna därför drabbas af ättiksy re jäsning och
»surna», under det att detta aldrig händer med mera
spritstarka vätskor. Men ättiksyrebakterierna äro
i hög grad syrebehöfvande, hvarför ett fullständigt
utestängande af luften, t. ex. genom noggrann
torkning af väl fyllda flaskor, i hvarje fall hindrar
ättiksyrejäsning. Vill man tvärtom gynna denna,
såsom vid framställning af ättika, så får man i
stället sörja för riklig syretillgång. Detta sker
genom att låta den vätska, bestående af svag sprit,
som skall förjäsas till ättika, sakta sippra ned
genom ett lager hyfvelspån eller dylikt, genom hvilket
luften lätt kan passera.

Innan vi lemna jäsningsprocesserna, må ännu
ett par dylika i korthet nämnas, nämligen
sumpgasjäsning och urinjäsning. Den förra uppträder,
där växtämnen äro hopade i större mängd, och
försiggår utan syrets hjälp. Särskildt vanlig är den
i bottenslammet af kärr, sjöar o. d. och förorsakar
här de sjunkna växtdelarnas upplösning under bild-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:56:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1910/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free