Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Tornedalen, vårt finska Sverige. Af Viktor Södergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN. TORNEDALEN, VART FINSKA SVERIGE. 97
naturligtvis språkgränsen vid de svenska
industrisamhällena, och järnvägsstationerna.
Finska språkets utsträckning i vårt land har
icke alltid varit så stor som nu. En del trakter, där
det nu uteslutande eller delvis härskar, är från
svenskan eröfrad bygd. Äfven under de sista
femtio åren har finskan trängt betydligt fram. Ännu
vid år 1860 var t. ex. Haparanda en nästan
uteslutande svensktalande stad. För att nu icke tala
om de rent svenska kolonier, som den gamla
gruf-rörelsen gaf upphof till, t. ex. Svappavaara,
Juno-suando, Kengis. Här är det svenska språket till
största delen längesedan uppslukadt, på de
förstnämnda platserna fullständigast. Ättlingarna af de
gamla bergsmansslägterna här hafva till och med
till en stor del förlorat sina svenska namn.
Det är ett nedslående förhållande, att vårt stolta
svenska språk visat sig ega så liten
motståndskraft-gent emot finskan, där kulturförhållandena
annars voro jämnställda å båda sidor. Finska
språket tyckes hafva del af finnens nedärfda förmåga
att kunna rödja bygd. Kanske beror det något på
språkets lena, mjuka fall. Det glider öfver
läpparna utan ansträngning. Finnen kan icke gärna
uttala våra hårda konsonanter, och stå flera
konsonanter tillsammans, kastar han bort alla utom en.
Så när han skall rådbråka svenskan, så när
låneord från svenskan införlifvas med finskan (tråkigt
uttalas »dråkigt», skrifva »rifva»; jämför de finska
låneorden haapa = asp; ranta = strand). Vanligt
är, att den, som är lika mäktig båda språken, i
dagligt tal helst använder finskan, icke minst när
talet blir mera ifrigt och hetsigt. Och såsom oqväd-
7—120191. Läsning för svenska folket 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
