Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
och en sina redskap på handen, tröjan eller
byxorna, stoppade in dem öfver takstocken eller i
bordslådan; knifven bars dock vanligen i fickan.
Skeden skulle vara märkt, så att hvar och en kände
igen sin. Gaffeln var länge okänd; än i dag är
den ju för mången svår att handtera.
Som exempel på hur man förr i tiden lefde vill jag
meddela litet ur anteckningar från midten af 1700-talet
om Vestbo härad, en visserligen rätt fattig trakt i
Jönköpings län. Så stor skillnad var det dock ej mellan
denna och andra trakter. Vi se här ett prof på hur man
redde sig utan potatis, som då ännu var sällsynt.
Potatisen åstadkom en genomgripande förändring i den
allmänna hushållningen.
Mellan klockan 3 och . 4 är folket uppe och i arbete
året igenom. Snart får man frukost, bestående af kall
gröt och sur mjölk, lemning af förra dagens qvällsvard.
I stället kan man ha bröd, sällan ost eller smör, ty »dessa
varor måste föras till stads att afyttras till skattpenning»,
heter det. De förmögna bestå sig dock en sup brännvin.
Klockan 8 eller 9 ätes dagvård, som består af kål,
ärtevälling, rofvevälling, skärvasslavälling, mjölkvälling eller
gröt med mjölk eller svagdricka. Allt är magert i
tillredningen. Klockan 2 är middag, som består af lemningar
af föregående måltid eller stundom af sill och surmjölk.
Aftonmåltiden ätes ej på bestämd tid, men ofta ej, förrän
strax innan man gått till sängs — och »de, som äro
mycket flitiga och arbetsamma, gå ej till sängs förrän
midnattstid». Denna måltid består oftast af gröt och sur
mjölk — söt mjölk smakas aldrig. Måltiderna äro ju ej
så få, men i stället desto torftigare. Så gjorde man också
dagen lång genom att allt för mycket knappa in på
nattsömnen, säkerligen ej till gagn för helsan och arbetsifvern.
Här som på andra orter kunde man vid ansträngande
arbete tillfoga ett litet mellanmål, så att man fick fem
måltider. Men så kunde man också spara in ett par mål en
annan gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
