Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Disciplinens betydelse för individ, samhälle och kultur. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DISCIPLINENS BETYDELSE. 109
tid. Han förordar, han rent af påyrkar —
såsom en slägtets moraliska frälsning och
pånyttfödelse — en tillbakagång till de »tre stora
imperativen»:
»Lär att lyda.»
»Lär att anstränga dig.»
»Lär att säga nej till dig själf och att öfvervinna
dina begär.»
Härtill kan läggas ännu två lösensord, det
gammaltestamentliga budet:
»Allt det dig åligger att göra, det gör villig t»,
samt
»Gör din närmaste pligt.»
Än en gång, och må det starkt betonas: hvarken
lydnad, pligtuppfyllelse eller själfuppoffring
innebär ungdomslifvets fördystrande. Man kan
mycket väl lära barnet att öfva dessa egenskaper på
grund af kärlek, ej enbart på grund af
fruktan för straff. Då blir det också en glad,
frivillig pligtutöfning, som bär sin sporre i sig själf
och som härdar och förädlar karaktären.
Föräldrar, som äro passiva härvidlag, göra sina barn
minst lika mycken skada, som om de direkt och
aktivt lärde dem onda seder.
För omkring ett tiotal år sedan eller något
mer upprördes hela landet öfver »mälarpiraten»
Nordlunds mördaredåd.
I Vesterås cellfängelse fick hans mor före hans
afrättning besöka honom. Hans afsked till henne
var detta:
»Ingen har gjort mig så mycket ondt som du, mor,
för du lärde mig aldrig något godt.»
Detta är passivitetens följd: de föräldrar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
