Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Arbetets betydelse för sedlig uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
LÅSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Arbetets betydelse för sedlig
uppfostran.
I fråga om detta i sedligt afseende så vigtiga
uppfostringsmedels betydelse framhållas här
några hufvudpunkter.*
Om en i andligt afseende utvecklad människa,
upptagen af mångahanda intressen och lifligt
sysselsatt med sina uppgifter, af någon
anledning hindrades från att arbeta, så skulle ett
sådant tillstånd vara för denna person i högsta grad
olidligt. Det skulle så småningom förstörande
inverka både på hans kroppsliga och andliga
krafter. Arbete är för honom oumbärligt. Men
detsamma gäller ock om barnet från dess tidigaste
ungdom, ehuru det kan synas förhålla sig
annorlunda. Barnets lekar äro nämligen dess arbete;
de äro den naturliga yttringen af en verksamhet,
som för barnet är den lämpliga på grund af dess
ringa andliga utveckling. Det är fantasien
(inbillningskraften), som hos barnet förnämligast råder
och gifver dess barnsliga arbeten sin prägel. Då
de fullvuxna tala om en motsats mellan lek och
arbete, ungefär som mellan skämt och allvar, och
tro, att barnen från början och innan andra
ingifvit dem en sådan föreställning betrakta sina le-
* Efter ett för åtskilliga år sedan af dåvarande professorn i
Köpenhamn S. Heegaard utgifvet arbete »Om Opdragelse» (Om
uppfostran).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
