Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
blifvande järnvägar den mera blygsamma
uppgiften att vara ett slags bihang till
vattenvägarna — sjöar och kanaler — och den uppfattningen
hade legat till grund för Rosens plan att börja
de svenska anläggningarna med en järnväg från
Venern till Hjälmaren eller Mälaren. Denna
uppfattning hade dock en mycket svag sida: den
nedsatte järnvägarna, som äro öppna året om, till
tjenande mellanlänkar åt vattenfarlederna, som
vintertiden göras obrukbara af kölden. Då ögonen
begynte öppnas för denna orimlighet, var också
förutsättningen för Rosens banbyggnad Köping—
Hult undanryckt. I dess ställe framträder nu en
ny uppfattning, som ger järnvägarna en
själfständig uppgift, oberoende af vattenvägarna.
Dess närmaste mål blir att bygga en järnväg, som
i likhet med Göta kanal förenar rikets båda
största städer, Stockholm och Göteborg, med
hvarandra, men som gör detta på den genast möjliga
vägen — genom Södermanland, Närke och
Vestergötland — och utan sådana afvikningar som den
långt nere i Östergötland utmynnande kanalen.
Samtidigt härmed har äfven en annan insigt
klarnat, ej minst hos regeringen, nämligen att
detta för rikets ekonomiska utveckling så
oerhördt betydelsefulla företag ej får läggas i
händerna på privat företagsamhet och
vinningslystnad, på inhemska eller, ännu värre, utländska
bolag utan måste förbehållas staten. Så är det
omsider slut med osäkerheten och de långa
förberedelserna, och i Eosens ställe träder regeringen själf
fram och tar saken om hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
