Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om socker. Av L. N. B.—L. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOCKER. 127
parna torkat i lindrig värme, äro de färdiga att släp-
pas ut i handeln-
På senare tid formas icke det mesta sockret till
toppar utan det gjutes i rektangelformade lådor, och
sågas, sedan kakan hårdnat, i stänger, som sedan
med knipsmaskin huggas till »sockerbitar» av väl-
känd fason. Annat stötes till »strösocker».
Under förutsättning att betorna innehålla 16 pro-
cent socker, kan ur 1 ton (= 1,000 kilogram) tvät-
tade betor utvinnas:
135 kg råsocker nr I ä 96 % = 129,6 kg socker,
12 » > > II > 92 > = 11 > »
20 » melass > ftO * = 10 > »
Summa 150,6 kg socker.
Biprodukter dessutom:
500 kg pressad snitsel (betmassa), som kan bli 60 kg. torkad;
100 » siamkalk.
Övergången från kolonialsocker till betsocker, lik-
som i ännu högre grad de förbättrade sätten att ut-
vinna sockret ur betorna, har gjort att priset på soc-
ker kunnat sänkas så betydligt, att »sockret i stäl-
let för att vara ett njutningsmedel för få, såsoan i
forna tider, blivit ett näringsmedel för alla. Detta
synes vid jämföreke mellan olika tiders pris och
konsumtion: i midten av 1600-talet kostade 1 k<£.
socker ungefär 13 kronor, användes blott av hovet
och de förnäma; i midten av 1700-talet kostade 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
