Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om socker. Av L. N. B.—L. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOCKER.
129
.Karl. På ett år hade han uppfört en ny fabriks-
byggnad men i annan gestalt: det var Landskrona
raffinaderi. Från den tiden blev Karl Tranchell den
ledande nrannen inom skånska sockerindustrien; han
utvidgade bolagets verksamheft genom att föreslå
och genomdriva inköp av andra sockerbruk och
jordegendomar. På -bolagets egendom Säbylund an-
lades 1883 ett nytt betsockerbruk, omgivet av bör-
diga betfält. Och till sist uppgick Skånska betsoc-
kerfabriksibolaget år 1907 i det stora Svenska socker-
fabriksaktiebolaget, som ytterligare utvidgades ge-
nom inköp av de flesta sockerbruk i landet. Utan-
för detta bolag står endast Mellansveriges socker-
fabriksbolag, som omfattar Linköpings och Lidkö-
pings sockerbruk. Flera sockerbruksbolag än dessa
två finnas icke i Sverige.
Ett sockerbruk anlägges i allmänhet på en slätt
m^d betfälten i närheten, ju närmare desto bättre.
Transportkostnaden blir därmed minskad. Ovill-
korligen bör det ligga vid en järnvägsstation, så att
de landtman, som bo mer än en halv mil därifrån,
kunna anlita järnvägen. Att föra betorna med
hästar och vagn mer än en halv mil anses icke lö-
nande. Mer än l1/2 ton kan man =ej föra efter ett
par hästar, och ett sådant betlass betalas även med
nu uppdrivna pris icke med mer än ungefär 75 kr.
För ett lika tungt lass spannmål får jordbrukaren
vida mer, för ett lass vete sju gånger så mycket.
2 † 1918.
9—190556. Läsning för svenska folket, 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
