Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Vid Sveriges norra gräns. Färder och krigsminnen. Av Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Vi sinkade oss ej genom att taga miste om
riktningen, som vi tack vare en uthuggning i skogen
kunde hålla rätt under hela vandringen. Det var den
svårframkomliga terrängen, som försenade oss. Blöta av
otaliga djuptramp i den kärrdränkta skogsmarken
nådde vi efter mörkrets inbrott kronotorpet Lainio, högt
och vackert beläget vid Muonioälv. Vi hade då gått
6 km. från Parkanäs.
I k nonotorp et bodde en talrik familj. De många
barnen betraktade oss undrande, och det var ej lätt
att få några upplysningar om trakten, då varken
kronotorparen eller hans hustru kunde svenska. De
skolpliktiga barnen voro de enda, som förstodo oss, men när
vi sökte utnyttja det språkförråd, de hämtat i Parka
-joki skola, kröpo de skygga som fågelungar undan i
en vrå. Till slut kommo vi till tals med den
12-åriga Minna och hennes bror. Kronojägare Löfstrand
hade varnat oss för en vidsträckt myr, ,som måste
kringgås, och för den skull behövde vi en vägvisare,
1 km., framåt. Minna översatte vår önskan för sin
moder, som tillsade de två barnen att taga på sig de
lätta myrpjäxorna och följa oss. De små fötterna
voro snart redo, och så bar det i väg med barnen i
täten ut i den ganska mörka natten. Vi hade ännu över
en mil kvar till Muonionalusta.
När vi trädde ut ur Lainio torp, lyste ett bloss
djupt under oss från en båt på älven, där några män
höllo på med fiske. Det var en ovanlig tavla med
en magisk ljuseffekt, som vi måste en stund dröja
vid, innan vi kastade oss in i den djupa skogen, där
vi under ett par timmars tid förlorade känningen
med älven. Vi följde barnen, vilka med sina fötter
togo tuvorna fint som älvor. Jag föll mer än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
