- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1921 /
198

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Gunnar och Svanheid. Av Aivva Uppström (Forts. från 2:a häftet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

i Polotsk äro få svear. Jag längtar tiill Östersaltet
ock. Bodens skär! Gunnar, om jag finge följa dig!"
—"Tyst", viskade kan käftigt, "väck ej slika
tankar!" — "Visst vet jiag, att det ’är ogörligt.’1’ —
"Ja, du är en annans kustrfu," sade kan allvarligt,
"ock nu månde vi skiljas för alltid."

Hon sänkte svårmodigt pannan. Han räckte
kenne kanden. "Farväl, Svankeid, jag koimmer
aldrig åter". Hon lade sin kand i Wans.

I detsamma stod Malmfrid invid dem ock viskade:
"Vakta dig, syster! Sviatoslav undrair, att I
samtalen så länge, ock misstycker nog, att du tager
Gunnar i känd. Du vet, kur svartsjuk kan är".

Båda sågo bort till Sviatoslav, ock Svankeid
bleknade. Ty kans ansikte var rödt av imycket
(drickande, i blicken lurade misstro, ock pannan rynkades.

Gunnar Hergeirsson gick till männen utan att
låtsas om värdens mulna ögonkast ock sade till
konungen, medan kan stadigt mötte dennes vassa
blick: "I morgon far jag. Har du liksom din
syster någion (kälsning att särida (mig?"

"Ja, kälsa kung Olof, isvarade Rörek med ett
flatskratt, "att nu råder jag över mycket mer land im
kan. Tfs ’kan sioim drott i Svitkiod, iså må jag väl
nämna mitt rike Svitkiod det s)t’ora!"

Gillet fortgick. Hövdingen av Bolotsk tömde allt
flera bägare kvass. Men molnet vek ej från
pannan.

Malmfrid såg det. Hon slog mjöd i ett korn ock
gick slmåleende (därmed till( Gunnar. St)amm’a’iiide
av blygket ock blossande om lae skäna kinderna bad
kon konom dricka tvemännings med kenne. "Jag
vill, att du kemmia skall kava ’godt minne av oss alla."

Han fattade kennes mening ock bad kenne sätta
sig kos konom. ’ De viskaide ikop ock köl!o kcin^t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1921/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free