- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1921 /
204

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Gunnar och Svanheid. Av Aivva Uppström (Forts. från 2:a häftet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

han stannade, ’stödjande henne. Han hade ej sett,
att ännu en kvinnlig skepnad sjmugit sig fram
bakom muren], följt efter och nu hukat sig ned
bakom en buske nana invid.

Gunnar sporde ömt vad som timat. Först efter
en -stund kuvade Svanheid sin gråt och förtäljde.
Gillet hade slutat i oreda. Sviatoslav barrs till sin
säng och sov några timmar. Han vaknade i bakrus
nned’ skumma hågkomster och dov vrede.
Småningom, råkade han åter i raseri och ville ut att förföl jia
Gunnar. Då Svanheid sökte hindra honom, slog
han henne. Men deras gosse sprang harmsen
emellan. Fadern slängde ursinnig undan hon!om, så att
han for över -golvet och stötte tinningen mot
bänken och dog. Då byttes Sviatoslavs raseri i lika
våldsam förtvivlan. Som modern gråtande lyfte
på piltens blodiga huvud, stötte han undan henne,
tog barnet på arm arma och g{ick jämrande fraim och
åter med det. Sedan lade han det på sängen och
låg gråtande över det. Fränderna hade (gått ut och
in och fåfän’gt sökt lugna hiomom. Slutligen stod
Svanheid icke mer ut. Hon smög bort genom
bak-porten, ty hon ville med till älven och dränka sig.

"Det må du icke göra", utbtfast Gunnar. Hon
snyftade, och han smekte rådlös hennes mjuka hår.

Med ens kastade Svanheid sig till hans bröst och
flämtade: "Tag mig m’ed dig, Gunnar, tag mig
bort från detta hemska land"! Han spratt till.
"Du yrar, Svanheid"! — "Nej, nej, mina barn äro
döda, och honofm hatar jag! Endast du står mig
åter"! — "Det är nesligt att taga en annans
hustru", stötte han fram. — "Låt mig då vara din
tiäl-kvinma! Jag vill sköta handkvarnen, valla svinen,
sova vid dörren, bara jag får vaira hos dig, se dig,
komma hem"! Då han dödsblek vände bort huvu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1921/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free