- Project Runeberg -  Skrifter samlade och utgivna med en inledning av Elof Åkesson /
V

(1921) [MARC] Author: Axel Lagerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XI

detta och detta, men just detta, att jag vet, hvad innebär det och
det jag vet hvad är det just såsom ett af vetandet fattadt och för
sig sjelf? — Redan tidigt skedde detta. Sophisterna kunna betraktas
såsom de första kunskapstheoretici. Med dem gjordes subjektiviteten
till en magt gentemot det objektiva eller rättare subjektet gjordes till
det enda varande. (Protagoras förklarar, att menniskan är måttet för
allt, för det varande, huru det är och för det icke-varande, huru det
icke är.) — Det är just detta reflexionens rigtande tillbaka på subjektet,
på den reflekterande, som är första vilkoret för en kunskapstheoretisk
undersökelse. Det är dock först Platon, som ger reflexionen dess
verkliga rigtning åt det nämnda hållet. Dock är det endast det formala,
som nu och långt fram i tiden är hufvudfrågan; det är först nya tidens
filosofer, som försöka en verklig allsidig lösning af kunskapsproblemet. —
När nu en undersökning af kunskapen skall ske, af
kunskapssubjektet, objektet och relationen mellan begge, så är det klart, att ingen
kunskap såsom sådan får gälla, ty allt skall undersökas, sjelfva
kunskapens giltighet skall granskas, vägas, bedömas. Det heter derför:
“Es muss an allem gezweifelt werden“ (Lasson). Fullt allvar af denna
sats tycktes de ofvannämndfa] sofisterna och nyakademikerna i
Grekland göra. För de förra gälde det som sanning, att intet kan
allmängiltigt påstås, det är lika rätt att säga att ett ting är så eller så
be-skaffadt, som raka motsatsen. De senare lärde att intet kunde vetas,
icke ens det, att intet kunde vetas. — Det synes dock genast att begge
dessa rigtningar är sjelfupplösande, de kunna derför ej heller vara
uttryck för det rätta tviflet. Ftt tvifvel är alltid ett förnuftigt
tillvägagångssätt, ett tänkande förfarande. Det kan derför aldrig innebära
tankens förintelse. Men detta är just händelsen med de begge grekiska
skolorna. När sofistiken lär, att ingen kunskap är allmängiltig, så lär
den ju dermed, att den kunskapen är allmängiltig. Är således i sig
sjelf den aldra skarpaste motsägelse. Säger ny-akademikern, intet kan
vetas, så säger han ju dermed jag vet, att intet kan vetas. Han söker
visserligen rädda sig med att säga: äfven detta vet jag ej, men detta
är endast att draga sig ett steg tillbaka för att falla der. Ty säger han:
jag vet ej, att jag ej vet, så har han ju dermed sagt, just det vet jag,
att jag ingenting vet, icke ens det etc., hvarigenom ju hans logiska
dödsdom är utsagd. — Tviflet kan derför ej vara annat än tvifvel på
hvarje kunskap som enskild, men ej tvifvel på kunskapen sjelf, på
tänkandet, eller rättare på allt som tänkes eller öfverhufvud förnimmes
som gifvet. Detta: tänkandet sjelf och begreppskunskapen om dess
ovilkorliga giltighet är ursprungligt (a priori). — Men vidare är det
klart, att likaväl som tanken leder sig till tvifvel och tviflar, så leder den
sig äfven ut derifrån. Med andra ord det är tanken, som sjelf är sin
egen ransakare och domare: och tviflet eller förnekandet häraf visar
sig lika orimligt och sjelfupplösande som någonsin negationen af
tänkandets allmänna rätt visade sig ofvan. Man torde tro sig hafva fulla
skäl att förneka denna tankens rättighet, då man kommer med den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:00:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/laskrifter/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free