Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI
samtida tänkare, t. ex. i Rudolf Euckens “Prolegomena zur
Forschung uber die Einheit des Geisteslebens“, Ernest Navilles
“Definition de la Philosophie“, Wilhelm Diltheys “Einleitung die
Geisteswissenschaften“ m. fl. Men ingenstädes syntes honom
det avgörande ordet ha blivit sagt. Och tydligen lurade
missmodet bakom hans tanke.
Innan vi redogöra för hur L. fann en väg ut ur denna
teoretiska ovisshet, skola vi kasta en blick på hans övriga intressen
under studentåren i Uppsala.
Historien var den vetenskap, som jämte filosofien utgjorde
hans huvudstudium. I Harald Hjärne fick han en lärare, som
gav både vetenskaplig metodik och storartade utsikter.
Lager-wall besökte hans föreläsningar flera terminer, under vilka
behandlades dels Gamla tidens historia dels Det europeiska
kolonialväldets utveckling. Med vilken spänning den unge filosofen
gick till historiens studium kan man förstå av följande reflexion,
nedskriven den 28 aug. 1891 och förmodligen inspirerad av
tankegångar hos Schelling eller Hegel: “Mensklighetens ss. verldens,
tillvarons högsta produkt uttrycker just derigenom äfvenledes
det väsentligas, absolutas väsende i dess högsta
uppenbarelseform. Det är i menskligheten och dess lif, det är i menniskans
historia, som verldsprocessen bäst kan tydas, ty det är der den
egentligast försiggår. Naturen är och förblir dock endast
bakgrund för mensklighetens verksamhet. Dess största betydelse
är just att det vara och derför studeras äfven naturen bäst i
menniskans rätt fattade historia. För filosofien kommer derför
historien att vara den vetenskap, som lemnar den största
hjel-pen. — Sjelfva qvintessensen af filosofien är derför uppfattningen
af det absoluta i och genom historien — mensklighetens och
menniskans. Finnes det ett absolut — i historien måste det sig
uppenbara. I de förnuftiga andarnas kamp, arbete, utveckling
finna vi således filosofiens innehåll och kärna. Det är förnuftet
vi söka. Hur finna det, om ej hos de förnuftiga personerna, i
deras lif, som är det föryttrade förnuftets ingång i sig sjelft.“
Hjärne odlade företrädesvis den politiska historien. Enskilt
studerade L. såväl kyrkans som litteraturens och konstens historia.
Han skaffade sig också en avsevärd kännedom om samtidens
sköna litteratur, både svensk och utländsk, särskilt fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
