Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
X
Ellen Key och det vill jag visa genom framställning af hennes
positiva världsuppfattning. Så här heter det: “Det gifves
ett oändligt rum, fylldt af oändligt små kraftcentra, som stå
i inbördes växelverkan, yttrande sig som lagbundna rörelser.
Öfverallt är det samma kraft, som rundar klotet och tåren,
som orsakar rörelserna inom vintergatan och inom
vattendroppen/1 H varje kraftcentrum har inre tillstånd, som äro
dess väsen (hvarför kunna ej de yttre vara “väsen“ eller
“väsentliga44? Då dessa kraftcentra uppträda i rummet,
synes dock det yttre ej kunna vara oväsentligt) och dessa
äro blott gradskilda från människans psykiska tillstånd.
Allt är materia och allt är själ och såväl materia som själ
utvecklas från lägre till högre. Bägge förloppen stå i
växelverkan. Både inom hvardera serien och mellan de bägge
serierna råder ett undantagslöst orsakssammanhang. Deras
växelverkan inom det organiska kallas lif. “Vetenskapen44
(obs.! vetenskapen!) “antar, att tid och rum äro oändliga, att
stoff och kraft bestå; att rörelsen således är evig, mångfalden
oändlig; att samma eviga varande visar sig inifrån som tanke,
känsla och vilja, utifrån som utsträckning, spänning och
rörelse. Och för denna åskådning blir antagandet af en blind
natur, där nödvändighet råder, och en andens —
“personlighetens44 — värld, där frihet råder, omöjligt. Ty natur och
ande äro, enligt evolutionismens världsbild, ofria samtidigt
och befria sig samtidigt.44 Så ser man huru monism,
evolutio-nism och vetenskap blir för Ellen Key ett och detsamma.
Man kan möjligen dra i tvifvel det berättigade att kalla den
framställda världsbilden monistisk och finna, att den snarare
är pluralistisk. I alla händelser svarar den väl mot den
Häckelska monismen.
Endast i förbigående vill jag omnämna det orimliga i att
tala om tankar, känslor och viljeyttringar, hvilka skola
“utifrån44 te sig som utsträckning. Begreppen inifrån och utifrån
sakna betydelse, annat än i rummet. För att nu något skall
kunna ses “inifrån44 eller “utifrån44 måste det vara i rummet,
redan ha en viss utsträckning. Menar man, att begreppen
naturligtvis måste åtminstone i det ena fallet tagas i någon
öfverflyttad mening, så är därmed intet vunnet, enär denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
