Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
samma sträfvan efter lycka. Men plikt är det, som kan
af-visas, äfven om den aldrig bör afvisas. Att Ellen Key lika
litet som någon annan kan lösa naturalismens moralproblem,
som består i att uppvisa och begrunda plikterna såsom
species af den generella lyckoplikten, det framgår med
tillräcklig tydlighet. Förutsättningen skulle vara, att man verkligen
kunde med den principen skilja mellan moraliska och
omoraliska handlingar. Huru går det? Författarinnan
opponerar sig mot, att lyckomoralisterna betecknas såsom några
jordkrypare, hvilka söka “djurisk lust“, och hon har ringa
sympati och erkännande för den “välmågsskinande, likaglada,
trindögda andetomheten“. Och hon betonar, att man
nödvändigt måste skilja mellan lycka och lycka. All lycka är
visst icke lika mycket värd. Man måste, säger hon, ställa
höga fordringar på sin lycka. Allt detta är ju förträffligt,
men det förutsätter en norm, en princip för val mellan högre
och lägre lyckoformer och först denna är således den
egentliga moralprincipen. Hur finner man den? Stannar man
inom lyckan såsom sådan, finnes det blott ett sätt att undgå
den mest omedelbara cirkel och det är kvantitetens synpunkt.
Därmed vore dock blott den rena brutalitetens talan förd och
det är visst icke Ellen Keys mening. Hennes lyckobegrepp
är utan tvifvel högt och förfinadt. Det är i och genom
kulturarbetet, som den “moraliskalyckan skall vinnas. Endast
den lycka, som här vinnes, är nog hög. Och nu skall
evolutionismen lämna sin hjälp. Evolutionsteorien visar, huru
kulturvarelserna och deras handlingssätt uppkommit. Det
gäller att kodificera lagarne för evolutionen och med deras
tillhjälp bestämma villkoren för alstrandet af ett allt högre
släkte. “När alla samhällsfrågor, seder, vanor, nöjen en gång
mätas efter sin verkan på det nya släktet, då skall man kanske
erhålla den absoluta etiska värderingsgrund, som tills vidare
saknas. “ Vore vi verkligen ett enda steg närmare begreppet
om denna grund, när vi kände alla utvecklingslagar och
därjämte alla följder af våra handlingar? Nej, därmed vore alls
icke berördt frågan om varelsers och handlingars högre eller
lägre värde. Men det var ju till denna värdering
descendens-teorien skulle leda oss. Denna teori handlar om verklighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
