Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
och systematiskt arbeta för detta mål? Nej, icke vill
Nor-ström förmena vetenskapen rätten och äran att vara
sanningens sökare och äfven finnare, må vara med all denna
relativitet, som nu en gång tillhör det mänskliga lifvet. Men
han vill göra gällande mot all intellektualism och naturalism,
att tänkandet och kunskapen själfva till sitt väsen äro uttryck
för kulturviljan. Tänkandet är icke ett yttre verktyg åt en
för tänkandet väsensfrämmande vilja, utan är vilja.
Till sin nya kunskapsteoretiska uppfattning har Norström
icke kommit genom en brytning med Kant och Fichte, såsom
Liljedahl säger. Tvärtom. Det är genom att upptaga och
fullfölja deras tankar han får syn på sin egen uppgift och
medlen att lösa den. Kants subjektivering af kunskapen jämte
dennes och framför allt Fichtes lära om “det praktiska
förnuftets primat“ är själfva springkällan till hans egen
anti-intellektualistiska filosofi.
Det är också, enligt min mening, icke riktigt att beteckna
Kant och Fichte såsom intellektualister. Kant och i eminent
mening Fichte gälla för oss såsom intellektualismens
öfver-vinnare. Hvad särskildt Fichte beträffar, är
antiintellektua-lismen själfva grunddraget i hans filosofi. Enligt honom är
viljande och värderande det innersta väsendet äfven i det
efter vetenskaplig öfvertygelse sträfvande tänkandet. När alltså
Norström betecknar sin filosofi såsom transscendental
pragmatism, så vill han därmed utan tvifvel uttrycka principiell
öfverensstämmelse och historiskt sammanhang mellan sig å
ena sidan och Kant och Fichte å den andra.
Huru man nu än må ställa sig till karaktäristiken af den
Norströmska filosofien och tolkningen af hans teorier, så kan
aldrig genom blott återberättande af hans läror vinnas klarhet.
Här kan en kopia, aldrig, så fotografiskt eller
kinomatogra-fiskt trogen, icke hjälpa långt. Det måste komma till ett
omtänkande och således äfven ett ombildande af originalet.
En blott verbal och kronologisk anslutning till de
filosofiska texterna kan icke garantera verklig inre trohet. Det
måste tillkomma en systematisk analys och pröfning samt
därpå grundad nykombination. Ett referat, som vill ge
kronologiskt riktig och verbalt intim anknytning till de verk, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
