Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
do not take it for what it is not*1). Men detta förutsätter
en obetingadt giltig norm, som icke ligger i det aktuella och
empiriska omdömandet, utan förutsätter ett omdömande
subjekt öfverhufvud. Allt empiriskt medvetande tillhör
verk-lighetsinnehållet och är sålunda kunskapsteoretiskt objekt och
ett problem. Verkligheten är icke oberoende af det ena eller
andra subjektets uppfattning utan af subjektet öfverhufvud.
Men därvid är att märka, att all verklighet ändock är ett
medvetenhetsinnehåll. Det transscendenta är regeln,
normen. Den är det objekt, efter hvilken det omdömande
subjektet öfverhufvud rättar sig, när en objektiv
verklighet bejakas. Verklighetens konstitutiva former äro
därför transscendentala d. v. s. äro de former, som
kun-skapsprodukten antar, när det empiriska medvetandets
omdömen äro giltiga för det omdömande subjektet öfverhufvud
och således ha transscendent betingade former. Dessa
former äro de konstitutiva kategorierna. De äro
verklighets-kategorier, icke emedan hvarken den enskilda människans
eller “människosläktets* omdömesformer verkligen äro
bestämda af dem, utan därför att de äro obetingadt giltiga
förutsättningar för all verklighet. De äro därför själfva inga
verkligheter, lika litet som subjektet öfverhufvud är en
verklighet, utan äro af transscendenta eller obetingade värden
fordrade ideala former.
Nu är verkligheten från innehållets synpunkt ett heterogent
kontinuum, för att använda Rickerts terminologi. Det finnes
aldrig i verkligheten tvenne identiska eller absolut lika
innehåll lika litet som det finnes bestämda gränser. Allt flyter,
allt är nytt. Så synes den gamla Heraklitismen äga rätt. Men
vetandet fordrar det fasta. Det, som är sant, måste vara
oförgängligt, eljest är det ingen sanning. Eleatismen synes från
den sidan äga lika goda anspråk på giltighet. I själfva verket
äro dessa skenbart absoluta motsatser och olösliga
motsägelser fullt samstämmiga, blott man befriar sig från alla rester
af dogmatisk begreppsrealism. Fattar man kunskap såsom
verklighetens afbildning, äro motsägelserna olösliga, fattar
b B. Bosanquet: Logic I s. 273.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
