Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
alla människor likformigt utsträckt kärlek. Mellan
mänskligheten såsom ett helt och de enskilda människorna skola
icke några konstlade gränser finnas. Det är, mena
anarkisterna, oförnuftigt, att tvänne människor skola bli fiender,
därför att de födas på skilda sidor af en viss gränslinie. “Vår
fiende, det är vår härskare, till hvilken nationalitet han än
hör“. Må det nu vara aldrig så konsekvent att behandla
hvarje annan motsats än den mellan härskare och behärskad
såsom betydelselös, så är det dock minst sagdt ensidigt att
i nationalitetsbildningen blott se en tillfällig och konstlad
begränsning mellan fiendtliga människogrupper. Jag anser mig
icke ha anledning att här ingå på någon undersökning af
dessa teorier, då de på intet sätt äro speciella för våra
moderna anarkister utan dels ha sin upprinnelse i antiken
dels alltsedan dess och in i våra dagar haft sina anhängare
i de mest skilda läger.
Till slut vill jag med några ord beröra det, som väl i alla
händelser för de flesta människor vid tanken på anarkismen
framstår såsom det viktigaste. Man kunde eljest beskylla mig
för att vilja å min sida ensidigt nog i anarkismen endast se
en fredlig teori och att afsiktligt blunda för våldsamheterna.
“Handlingens propaganda44 är utan tvifvel en viktig del af
anarkismens väsen och den är säkerligen den som hittills
tilldragit sig största uppmärksamheten. Emellertid är det
nödvändigt att göra en alldeles bestämd skilnad mellan de rena
brottslingar, som endast såsom skylt för sina privata
brottsliga handlingar upptaga anarkismens namn utan att ens göra
sig det enklaste begrepp om dess lära, och de personer, som
verkligen känna sig drifna af de anarkistiska idéerna till
våldshandlingar. A. Hamon skrifver i sin “Psychologie de
1’Anar-chiste-Socialiste44: “Den lifliga passionen har så missbildat
altruismen. Man har hatfulla, våldsamma människor af
altruism. Det är denna af passionen fördunklade altruism, som
leder vissa personer till användandet af bomben eller dolken.
Våldet, hafva Spies, Parsons skrifvit och skrifva alla
Storbritanniens socialister-anarkister, bildar icke den socialistiska
anarkismen, men det fins adepter af denna lära, som på grund
af mer eller mindre våldsamt, mer eller mindre passioneradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
