Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSSKOLAN.
Innevarande års januarihäfte af Det nya Sverige
innehåller en artikel af folkskoleinspektören i Göteborg dr Rurik
Holm om undervisningen i våra folkskolor. Det var mig en
tillfredsställelse att finna, att de kraf, han gör gällande,
principiellt gå i samma riktning som de, för hvilka jag så att
säga gjort mig till tolk i min nedanstående skissering af
arbetsskolan. Då dr Holm utlämnat allt “detaljeradt utformande
af programmets metodiska delar “, vet jag visserligen icke,
i hvad mån min konturteckning af en reformundervisning
kan tjäna till en — ofrivillig — exemplifiering på hans
principer. Men det karakteristiska i all modern reformsträfvan
på undervisningens fält är obundenhet, personlig frihet vid
genomförandet. Därför kan icke någon principiell motsats
tänkas mellan arbetsskolan och hans allmänna ståndpunkt.
Eftersom min artikel var färdig och i redaktionens hand,
när jag tog del af dr Holms framställning, kan jag icke på
annat sätt göra mig den tillgodo än att jag tar mig friheten
att i all knapphet erinra om grundtankarna i hans
reform-kraf. En sådan erinran låter jag bli ett “förord* och hoppas
så få liksom ett fastare stöd och en anslutning till en
enhetlig och allmän reformrörelse.
Folkskolans arbete skall omläggas i praktisk riktning. Det
gäller emellertid att lägga en klar och otvetydig betydelse i
detta uttryck. Utan klarhet här förfaller man till frasmakeri och
arbetar, utan att veta och vilja det, i rak strid mot sina egna ideal.
Jag kan icke neka, att jag fruktar satsen: “vi lära icke
för skolan, utan för lifvet“ vara en olycklig formulering för
att uttrycka, hvad vi syfta till. Det finnes nämligen knappt
ett ord, med hvilket i samtidens litteratur ett större ofog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
