Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ladugårdar och Logar - Om Ladugårdar i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B c
För 60 å GG kor. 294 fots omgifningsvägg. För Gu kor. 29G fots omgifningsvägg.
1) E
För 60 kor. 288 fots omgifningsvägg, 1371 För 72 kor ock 304 fots omgifningsvägg.
fot bjelkar, 1190 fot sparrar. Takytan =
7210 qv.-fot.
Planen D, som rymmer lika stort antal kreatur som planen A, sparar dock genom
anordningen i tvärrader och sin större bredd 419 fot i bjelkar och sparrar; 5G1 qv.-fot
tak-täcknings-yta och ej mindre än 1974 fot omgifningstimmer, utom stolpar, pilastrar och
sträf-vor, oaktadt foderberedningsrummet i A är 420 qv.-fot mindre än i E.
vinna korta afstand, är likväl nödvändigt, att
koncentrera (sammandraga) sig, och första vilkoret
härvid är att bygga bredt, då man äfven ökar
värmen och minskar hyggnadskostnaden. Hur
man i öfrigt fördelaktigast och vackrast kan
anlägga fodergångarne och uppställa kreaturen
beror naturligtvis på antalet, och hur man fördelar
rummet emellan olika slags djur eller förenar
fähuset med logbyggnaden. Man kan omkasta och
förändra detta ända till oändlighet. Vår afsigt
ilr också, att här framlägga en sådan mångfald
af inredningar, att alltid någon bör motsvara
be-hofvet för hvarje olika gård och passa för olika
smak. Vi vilja endast tillägga, att kreaturen stå
dragfriare på tvärrader, som gifva största
utrymmet, och i längdrader i midten af fähuset, än då
de med hufvudena vändas mot ytterväggarne, i
hvilket fäll ljuset besvärer ögonen, och djurens
andedragt, åtminstone vintertidén, möts af kylan,
hvarigenom fukt åstadkommes, isynnerhet i
stenhus. Krubbgångarne på midten, ehuru fulare och
— i smala byggnader, då fyra kreatursrader ej
få plats på bredden — mera rumupptagande,
gifva med sina stolpar också en ökad styrka åt
bjelklaget.
Vid anordnandet af fähus bör man aldrig
glömma den enkla regeln, att indela det hela
efter djurplatsen eller så, att det antagna
breddmåttet (3,5 å’ 4 fots bredd för hvarje djur) alltid
blir enheten, ifrån hvilken man utgår. Så t. ex.
bör kreatursgångarnes och kalfkettarnes bredd
emotsvara bredden af 1, 2, 3 å 4 djurplatser och
afståndet emellan stolparne likaså. Emellan hvarje
stolpe har man vanligen 3 å 4 djur och midt emellan
stolparne ett fönster. Midt öfver hvarje stolpe blir en tvärbjelke
och en takstol och deremellan bjelkar och takstolar efter
behof. Vanligen lägger man en tvärbjelke upptill midt
emellan hvarje djurplats och ställer en takstol öfver hvarannan
eller hvar tredje. På detta sätt, efter hvilket man äfven
indelar med fähuset sammanbyggde logar och lador, vinnes
ordning och alltid lika afstånd ända till de utvändigt synliga
sparrändarne.
För att närmare åskådliggöra de olika
uppställnings-sätten för kreaturen, och tydligt. förklara hur det går till *
att indela fähusen efter djurplatser, så att man vinner
ordning och reda äfven mellan stolpar, bjelkar och takstolar,
samt slutligen för att visa, huru ofantligt mycket
kreaturs-radernas olika uppställning och byggnadens olika breddmått
inverka på utrymmet och hyggnadskostnaden, vilja vi, för
lättare jemförelse skull, ställa bredvid hvarandra några
ladu-gårdsplaner, allesammans beräknade efter lika rymlighet och
samma antal kor. I hvarje ladugård hafva vi äfven tillagt
ett foderberedningsrum vid ändan af kreatursraderna.
Kreaturen i alla ladugårds-inredningarne stå på 6,5 fots
längd och 4 fots bredd (utom krubborna); alla dubbla krea-
A
För 60 kor. 382 fots omgifningsvägg’.
157 I | 1 | | I I ! | | | | | | | I 1 I I I I I 1 I I I I I I I I 1 I I I I I l
seo.
[T i 1 1 11 ill il I 1
fr ■
111 11 y t 1 INI 1 1
■ I I I I I I I jl l| P I VI 11 VI I I i T
Byggnaden behöfver: 1674 fot bjelkar, 1296 fot sparrar.
Takytan = 8112 qv.-fot.
tursgångar äro 8 fot breda, alla enkla sådana 6 fot; alla
dubbla fodergångar (inom stolparne) äro 7 fot breda, och
alla enkla 5 fot; allestädes har man 12 fot eller 3 djur
emellan stolparne; 4 fot emellan tvär- eller
öfverlagsbjel-karne och 6 fot mellan takstolarne från midt. till midt
räk-nadt; alltså en tvärbjelke för hvarje djurplats och en
takstol for hvarannan (på tvärrads-ladugårdarne hafva vi dock
något afvikit från denna bjelkindelning). Vidare hafva vi
allestädes beräknat 5 tums tjocka väggar, ( resning på alla
takstolar och 3 fots taksprång, samt uppdragit alla planerna
efter en skala af 2 linier lika med 10 fot. De små strecken
nedåt visa takstolarnes indelning, strecken uppåt antyda
tvär-eller öfverlagsbjelkarnes lägen och strecken på sidorna äro
underslag eller bärbjelkar.
.4 är en lång och smal ladugårdsplan med en dubbel
kreatursrad i midten; den är 157 fot lång, 34 fot bred, har 27
takstolar, 40 tvärbjelkar och 2 rader underlagsbjelkar. Hela
byggnadens längd sönderfaller i 39 djurplatsers bredd, och
deraf upptager foderberedningsrummet fr i midten (5
djurplatser eller 20 fot i längd) 660 qv.-fot,
och.utsläppningsgån-garne g (hvardera 2 djurplatsers bredd eller 8 fot) 528 qv.-fot.
B sönderfaller i 7 lika delar på längden med tre
djurplatsers bredd i hvarje del eller 21 djurplatser. Deraf tager
foderberedningsrummet fr, som är 732 qv.-fot, 3 djurplatsers
bredd, och ett lika bredt, rum på andra ändan af byggnaden
blir föreningsgång. Byggnaden har tvenne dubbla
kreaturs-gångar eller en dubbel fodergång i midten och tvenne enkla
vid sidorna, och rymmer 60 kor, till och med 66, om man
vill anordna djurspiltor i gångens båda ändar vid g. Denna
anordning sparar en fot af byggnadens bredd jemford med
C, som har tvenne dubbla fodergångar, hvilket är
beqvä-mare för utfodringen. C har i öfrigt samma indelning, som B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
