Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ladugårdar och Logar - Om Ladugårdar i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra boskapsdjur ligger uti för låga rum. För nötkreatur
borde man hafVa 12 fots höga rum och för hästar 14”*).
Fälmsen höra vara lilca så ljusa som manhusen.
Kreaturen, skapade för verksamhet och dagen, trifväs ej väl uti
det för dem så onaturliga mörkret, som minskar utvecklingen
och ökar fuktigheten. Endast för gödboskapen, hvilken
tillätes mycket sömn, anser man kalfdager liksom tystnad
vara tjenlig. Allmogens åsigt att fålius ej behöfva fönster
är derföre alldeles oriktig, och den lilla kostnad, som några
väl ställda ljusöppningar medför, är en obetydlighet emot den
ökade trefnaden för djuren. Dagern bör likväl ej falla
kreaturen rakt i ögonen, utan insläppes helst från sidan midttor
foder-eller kreatursgångarne. Ställes kreaturen med hufvudena vända
emot väggarne, så bör man hafva många småfönster och sätta
dem så högt upp, att de besvära ögonen så litet som möjligt.
Flera anse, att ljusöppuingarne i kreatursstallarne alltid skola
sitta tätt under taket, men vi kunna ej förstå hvarföre man,
då ljuset inkommer ifrån sidan eller bakom kreaturen, skall
göra byggnaden fulare och otrefligare genom att sätta
fönstren högre upp, än att de äro skyddade från att skadas af
kreaturen vid deras in- och utdrifvande.
Allmogen prutar också väl mycket på det nyttiga och
inbjudande utrymmet, som tillåter någorlunda fri rörelse både för
kreaturen och deras vårdare. Utrymmet måste naturligtvis
rätta sig efter djurens storlek; men intet stort fäkreatur bör
hafva mindre än fullt 6,5 fot på längden och 4 fot på bredden
och mindre rum kan omöjligen heller gifvas den ensamme
spädkalfven. Ett medelstort kreatur behöfver 3,7 fot på
bredden och 6,25 fot på längden. Ett mindre, bundet fäkreatur
kan hafva nog af högst 3,5 fot på bredden och 6 fot på
längden, allt utom krabborna. Detta under förutsättning att inga
mellanbalkar begagnas. Har man balkar, så ökas breddmåtten
med 3 å 4 tum. 2:ne större kalfvar på kette behöfva ända till
högst 3 ko- eller djurplatser, och digifvande kor med 2:ne
kalfvar 3 å 3J djurplatser**). Det är mycket oriktigt att låta
ungboskapen stå trångt. De behöfva mer än de äldre fri
rörelse för sin utveckling och borde längre än brukligt är
gå lösa på ketten. Ehuru sådant tar i anspråk större
utrymme är dock fråga om ej alla qvigor, ända tills de släppas
till tjuren, och dragarne tills de komma under oket böra
vårdas i fria flockar och aldrig bindas. Vande tillsammans
kunna de alltid vara i flockar, åtminstone oxarne, som äro
mindre ilskna och afundsamma på hvarandra, än korna.
Kalfkettarnes antal är emellertid i de flesta ladugårdar allt
för ringa, och ofta saknas en nödig afstängnad för kalfvande
kor och sjuka djur, livilka framför alla böra vara lösa och
lediga***). En dubbel fodergång med krubbor ’och bord bör
hafva 6,5 ä 7 fots bredd emellan stolparne, en dubbel
fodergång med häckar 8, samt en dubbel kreatursgång 8 å 10
fot, då gödselrännorna äro inberäknade. Enkla foder- och
*) Emot ofvanstående höjdmått, som nog äro riktiga, gör författaren
likväl den anmärkningen, att det då jemn temperatur är omöjlig, är bättre
att något minska höjdmåtten och öka luftvexlingen, än att under
kalla vintrar utsätta sig för att beröfva kreaturen den nödiga
kroppsvärmen.
**) Efter Herr Professor C. Lindqvist, som godhetsfullt genomsett denna
vår uppsats om ladugårdar, vilja vi anföra några måttuppgifter, ehuru
de obetydligt afvika från våra egna.
För medelstora hästar (10 qvarter höga) beräknas för livarje ett
rum af 10 till 11 fots längd och 5,5 fots bredd. Uti längden är
inberäknad plats för krubba, gödselränna och gång bakom hästarne.
För medelstora nötkreatur: båsets längd 0,5 fot och bredd 3,5 fot.
Kette jör amkor med 2:ne kalfvar: längd 9 fot och bredd 8 fot. För
får (i medeltal för äldre och "yngre): 9 å 10 qv.-fot.
"■) Det är en verklig grymhet, att hafva kon bunden vid sin klave under
det smärtsamma födsloarbetet, samt att beröfva den nyfödde kalfven
all modervård den tid han bäst behöfver den. Om kalfven fick dia
sin mor, åtminstone de första dagarne, skulle de flesta spädkalfvar
också blifva vid lif.
kreatursgångar minskas med omkring en tredjedel.
Foder-och kreatursgångarnes bredd, liksom fähusets höjd, måste likväl
mycket rätta sig efter kreaturs-antalet, hvarföre man uti små
kreatursstallar, både för formernas och värmens skull bör
sammandraga gångarne och minska höjdmåtten*).
Torparen, som bygger för en enda ko, får vara nöjd
med en gång af 5 ä 5,5 fots bredd och en höjd från golfvet
till underkanten af bjelkarne af blott 6 å 6,5 fot. Deröfver
kan höjdmåttet stiga i mån af kreaturs-antalet ända till. 10
å 11,5 fot, som vi, under förutsättning af god luftvexling,
anse tillräckligt för det aldra största fähus i vårt land. Blir
fähuset högre medför det en förspilld byggnadskostnad, en
alltför stor värmeförlust och ett besvärligt arbete med höets
intagande på skullarne. .
Snyggheten inverkar lika mycket på hudverksamheten,
som på den luft kreaturen inandas. Alla djur shola stå torrt:
de uppbundna med bakbenen 5 tum högre än gödselrännornas
botten och kalfvarne helst på spj elverk, som genomsläpper den
flytande spidningen. All urin bör omsorgsfullt afledas och får
ej en gång finnas under golfven, utan i gödselkällarne, hvarest
man kan hafva fri luftvexling, och åtminstone två gånger i
veckan öfverströ gödseln med halm eller jord. För tjurar och
oxar lutar man golfven 2 å 2,5 tum, men för korna 1,5 tum.
Golfven böra rättast afpassas efter kreaturens längd, så att de,
såvidt möjligt är, orena midt öfver gödselrännorna. Detta är
emellertid ingen lätt sak och beror i första rummet på hur
krabborna äro inrättade. I stora fähus är det en betydlig
lättnad att utfodra på s. k. bord; men kreaturen behöfva då taga
ett steg framåt för att äta och komma med bakdelen ur
gödsel-linien, kvarigenom spiltan gerna orenas, hvilket icke är fallet,
om de äta ur de mera besvärliga häckarne. Här, liksom ofta,
får man jemföra fördelar och olägenheter. I stora ladugårdar,
hvarest man har rikt med strö och fodrar regelmessigt samt
skötaren alltid är närvarande, kan man bibringa djuren vanan
att äta samtidigt och lägga sig samtidigt, då det visst ej är
omöjligt att skrapa ned gödseln och hålla djuren fullkomligt
snygga med livilka slags bord som helst. Alla balkar emellan
kreaturen hindra rengöringen, öka kostnaden och skada
utseendet af det hela. I små fähus torde likväl balkarne, liksom
häckarne försvara sin plats.
I hvarje fähus bör finnas ett särskilt foderberedning srum.
I mindre ladugårdar kan man visserligen göra en besparing
genom att dertill anordna logen, som största delen af året står
obegagnad, men i allmänhet’bör foderberedningsrummet finnas
inom fähusets väggar, så att det kan hållas varmt för sörpkaren.
Det bör hafva tillräckligt rum för skärmaskinen samt för rofvor,
agnar och morötter. Foderrummet bör äfven hafva
trappuppgång till höskullen och stå i nära beröring med halmladan och
fähusets inkörsport, så att det har lätt att få till sig alla slag
af foderämnen, likaså hafva tillgång på vatten. Vidare bör
foderberedningsrummet ligga vid ändan eller på midten af
fo-dergångarne, helst i midten af fähuset eller sjelf utgöra en bred
fodergång. Vid ändan af gödselrännorna har man slutligen
dörröppningarne till gårdarne och gödselhögarne. När på
detta sätt alla förrättningar inom hus kunna fortgå i en
sammanhängande kedja, vinnes en ofantlig besparing af arbete"
och tid. Allt bör vara noga beräknadt, ty blott några fots
längre afstånd på en väg, som trampas kanske hundrade
gånger om dagen, gör på ett år några dagsverken. För att
*) Uti en del af våra ladugårdsplaner äro gångarne väl smala,
isynnerhet fodergångar med bord belägna intill väggarne. För
allmogens vanliga enkla krubbrännor äro de likväl tillräckliga.
Krea-tursplatsernas längd är i allmänhet också beräknad för allmogens
mindre djur, men djurplatsernas breddmått lemna i vanliga fall äfven
rum för mellanbalkar; allt beror på kreaturens storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
