Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VII. Spanmålsmagasiner
- Taflan 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII. SPANNMÅLSMAGASINER.
——
Åt den af t vö skude grödan egnar bonden en allt för ringa
vård, då han, såsom vanligen är fallet, instufvar den i täta
bingar ända till 3 fots höjd, så att en grundlig omskofling
är omöjlig, eller lägger den på golfvet af ett vindsrum, som
saknar både luftgluggar och fönster. Den nytröskade
spannmålen fordrar likväl, isynnerhet sommar- och hösttid, mycket
luftvexling om den ej skall taga skada. I första rummet
gäller derför såsom regel, att sädesmagasinet bör hafva ett
torrt och öppet läge, helst med långsidorna i öster och vester,
samt att det bygges på pelare, så att vinden får fritt
spelrum äfven under första våningens golf. Att bygga
magasinet på fristående sten- eller tackjernspelare medför i
grannskapet af sandstensbrott eller jernbruk en ringa kostnad.
Äfven med kilade granitpelare (om de ej finhuggas) blir
grunden ej dyrare än tät och fast stenfot rundt omkring.
Sten-pelarne utgöra dessutom det enda säkra medlet att blifva
qvitt intrånget af de dyrfödda råttorna, och bidraga både till
fotvirkets bestånd och till byggnadens lätta utseende. För
att råttorna ej skola klättra upp på stenpelarne täcker man
dessa med åt alla sidor 6 ä 7 tum utspringande
kalkstens-hallar, och yttertrappan bygges så, att den kan tillbakakastas
eller upplyftas. Yttertrappan kan också delas i 2:ne delar:
en fast som står ett stycke ifrån porten och en mindre
der-ofvan, som, fästad vid tröskeln, går på ledgång och inlåses
i magasinet samt faller ned af sig sjelf då man öppnar
porten. Äfven en så kallad vippbrygga är ändamålsenlig.
Då magasinet hvilar på få punkter, och spannmålen
ut-öfvar en betydlig tryckning samt frosten har fritt tillträde
på alla sidor, så är nödvändigt att gräfva djupt och
nedlägga grundbädden med grofva block under iakttagande af
yttersta omsorg. För att med lätthet kunna begagna pelare
föredraga vi att uppföra magasinet af liggande eller stående
timmer, eller af stolpvirke och bräder, samt låta det
sönderfalla i liksidiga rutor eller qvadrater med en stenpelare och
stolpe i hvarje hörn. På detta sätt får man stolpliuier i
längd- och tvärriktningen på lika afstånd och midt öfver
hvarandra alla våningarna igenom, då bjelkar, takstolar och
pilastrar samt ljus- och dragöppningar sedan låta väl ordna sig.
Ett spannmålsloft behöfver aldrig vara högre än knappa
7 fot ifrån golf till underkanten af bärbjelkarne, i hvilka
stolparne tappas. All sträfning emot stolparne är öfverflödig
i mindre magasiner, om allt står i fullkomligaste lod och
golfven drifvas och spikas med synnerlig omsorg. Med
liggande timmer ställer man träständare och en inhuggen
jern-stång midt öfver hvarje yttre grundpelare igenom alla
våningarne, och midt emellan dessa blifva dragöppningarne, som
tillstängas med fönster (ej med luckor), hvilket bidrager till
sädens friskhet. En beslagen lucka är lika dyr som ett fönster
af motsvarande storlek, och jerngaller behöfvas i alla fall bakom
luckorna. Fönstren eller fönsterafdelningen som öppnas får
likvisst ej vara större än att den öppnad uthärdar storm.
Spröjsarne indelas vackert efter det innanför varande
jern-gallret, som bör vara så tätt, att det utestänger tjufvar. För
att något hindra tjufvarnes tillgrepp brukas också att inlägga
nedre magasinsgolfvet med sten. Ju lägre man upphugger
fönstren ju bättre verkar luftdraget på spannmålen, som
läg-ges fritt på golfven utan alla mellanbalkar. Att hafva sä-
den i bingar är obeqvämt, minskar friskheten och ökar
bygg-nadsomkostnaden samt gör magasinet fulare. Trapporna
ställas i midten af byggnaden och midt öfver hvarandra, då de
upptaga minsta rum och gifva kortare afstånd. En
magasins-trappa måste vara ytterst beqväm, hafva blott 5 tum höga
steg och sådan bredd, att folk med säckbördor obehindradt
kunna mötas, således minst 4,5 fot. Om man vill hissa eller
vefva upp säckarne på de högre löften, så anbringar man
inrättningen dertill helst på baksidans midt eller på gaflarne,
hvarest yttertrappan ej hindrar lassen att komma nära. Ett
behändigt sätt att flytta spannmålen till de undre våningarne
är att inskära kupor, liknande qvarnkupor, i golfven och förse
dem med skjutluckor. Dessa kupor ställas midt öfver
hvarandra, då säden kan rinna igenom bägge loften rakt ned i
säcken eller i en harpa, utan att denna åtgärd behöfver taga
mer än 2:ne personer i anspråk.
Taflan 4:1.
S p ann m åls m a g as in er.
Fig. 1. Plan af bottenvåningen till ett sädesmagasin på
pelare med 3:ne loft, sönderfallande i 15 lika stora qvadrater
hvardera med 12 fots sida.
Fig. 2. Framsidan af samma byggnad med hissverk till
de 2:ne öfre löften.
Fig. 3. Byggnaden, sedd från gafveln.
Fig. 4. Tvärgenomskärning öfver midten.
Fig. 5. Ett fönster.
Fig. 6. Bottenvåningen till ett mindre magasin med
tvenne loft, deladt i sex lika stora qvadrater.
Fig. 7. Byggnadens framsida.
Fig. S. Gafveln.
Fig. 9. Tvärgenomskärning öfver byggnadens midt.
Fig. 10. Ett dubbelfönster.
Fig. 11. Gafveln af ett magasin med tvenne loft. Man
gifver byggnaden hvad längd som helst och sätter ett fönster
midt emellan hvarje pelarrad. Trappan till öfvervåningen
upptages dock alltid i midten af andra afdelningen.
Fig. 12. Ett fönster.
Fig. 13. Gafveln af ett litet magasin med 2 loft på 4,
6 eller 8 pelare, eller med den utsträckning man behöfver.
Fig. 14. Ett fönster.
Alla magasinerna hafva luftfönster på ledgång i stället
för gluggar med luckor. Bygger man med liggande timmer,
så måste man midt öfver hvarje sidopelare anbringa pilastrar,
bestående af en träföljare inät och en på kant
inhuggenjern-stång utåt, sammanhållne med skrufvar. Jernstången täckes
sedan af pilasterplankan.
Fig. 15 och 16. Olika stenpelare med sina
betäcknings-h allar.
Fig. 17 är yttertrappan till fig. 1, visande huru öfra
trappafdelningen, fästad med gångjern, tillbakakastas då man
utgår ifrån magasinet.
Fig. 18. Vippbrygga till fig. 6, som nedfaller af sig sjelf
då den ej qvarhålles af den öppnade magasinsdörren; allt
för att hindra råttornas inträngande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0057.html
