Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VII. Spanmålsmagasiner
- Taflan 41
- VIII. Eldrior för otröskad och tröskad säd
- Taflan 42. Finska eldrior för otröskad säd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 19 visar en i ofvanloften inskuren kupa för
nedstörtandet af säd till en nedre våning eller till en under
stående harpa. Sädesströmmen stänges af en liten skjutlucka
vid sidan.
Fig. 20. Samma kupa sedd ofvanifrån.
Fig. 21. Hissinrättning af trä, sedd från sidan; göres
rättare af jern.
Fig. 22. Yttersida och tvärgenomskärning af trekantiga
rör af tunna bräder, som förses med många lufthål och
öfver-täckas med glest tyg. Dessa rör nedläggas i tjocka
sädes-lager alldeles som grunddikningsrör för att tillföra frisk luft,
hvarföre rörens ändar företrädesvis böra utmynna i fria
luften.
*
VIII. ELDRIOR FÖR OTRÖSKAD OCH TRÖSKAD SÄD.
——
Den högst betydliga tillförseln af ritorkad råg; den
er-kändt stora fördelen af att använda sådan till utsäde;
sannolikheten af missväxt närmaste året efter ett vått och dåligt
berguingsår; den förlust som uppstår å den afskurna grödan
genom missgynnande bergningsväder och slutligen den
olägenheten, att säden efter sådane år icke är duglig för utskeppning
och således faller i vanpris — alla dessa omständigheter hafva
tillfyllest ådagalagt nyttan af rior och andra torkinrättningar
för såväl tröskad som otröskad säd. I vårt arbete böra
der-före ej saknas några underrättelser om ribyggnader, och då
de finska eldriorna äro de enklaste och billigaste, och således
för mindre jordbruk de mest lämpliga, så vilja vi framställa
en nyländsk ria med öppet röse samt en ännu bättre och
mera vedsparande tavastländsk ria med slutet tak, båda
införda som modellrior vid Ultuna och beskrifne uti Arrhenii
utmärkta tidskrift 3:dje häftet för 1854. För dem, som hafva
tillfälle att bygga fullständigare och bättre rior vilja vi
likväl anföra, att uti Acrels tidskrift för byggnadskonst l:sta
årg. sid. 81 finnes ritning med beskrifning å en ria af C. A.
Schmiedte. Uti l:sta häft. för 1857 af Arrhenii tidskrift för
landtmanna- och ■kommunalekonomien finnes ritning till en
ria af P. Ekman, hvilken ritning bland annat visar en
särdeles sinnrik skorsten, som utför röken utan att den kommer
i beröring med halmen, hvilket ej är fallet med de finska.
A. Odelberg har också uppfunnit en ria, hvartill ritning
finnes uti Bergelins särdeles förtjenstfulla tidskrift för svenska
landtbruket, andra häftet 1857. Vanliga finska eldrior bestå
af en loge i midten af byggnaden med ett torkrum eller lada
och en ugn på hvardera sidan. Ugnarne äro alltid belastade
med små kullerstenar, som upphettade af eld och rök sprida
värmen, antingen utan all betäckning då ugnen säges hafva
öppet röse, eller är kullerstenen betäckt med ett muradt
hvalf då röset kallas slutet och värmen endast utgår genom
murens sidoöppningar. De slutna ugnarne, som längst
bibehålla värmen äro också de bästa. Vidare läggas ugnarne
dels vid hörnet eller midt på gafveln, eller vid långsidan af
byggnaden då eldningen sker utifrån, eller ligga ugnarne
midt i torkrummet och eldningen sker inifrån. Ugnen är
ofta nedgräfd, så att endast varmhålen och röset gå öfver
golfvet, då man nedgår till eldrummet genom en vanlig
källar-stuka. Om marken ej är rätt torr, så är bättre att hafva
fristående ugnar, som dock borttaga mycket rum, hvilket
äfvenledes är fallet med ugnar med öppet röse, emedan
säden, för eldfara skull, ej gerna kan sättas midt öfver ugnen,
åtminstone ej utan att denna sednare förses med skärm.
Torkrummens väggar och tak göras täta, så att värmen ej
bortgår. Såväl öfverst nära varmtaket, som nedtill å lång-
sidornas väggar anbringas likväl dragluckor för afkylningens
skull. Likaså böra finnas större täta luckor för in- och
ut-kastning af säden, som med rotändarne nedåt uppställes i
våningar på spjelverk. Med undantag af närmast ugnarne
bör golfvet helst vara af trä.
Vid all torkning af utsädeskorn är att iakttaga det
värmegraden ej blir så hög, att sädens groningskraft går förlorad.
Vid torr luft uthärdar fröet 75 graders värme, men i
vattenångan förloras grobarheten redan vid 62 grader.
Tafian 4=0..
Finska eldrior för otröskad säd.
Fig. 1. Visar planen af ribyggnaden. a är logen; b
och c torkrummen eller ladorna; cl är den täckta ugnen och e
den slutna. Logen är 30 fot i fyrkant, ladorna 33 och 30
fot; höjden till takets början (jemnväggs) är 19 fot.
Fig. 2. Yttre långsidan af samma byggnad. Å båda
sidorna finnas 10 dragluckor, 2,4 fot långa, samt 1,3 fot
höga. De öfre luckorna öppnas och tillslutas med stänger,
å hvilka nedtill finnes en hake, som fästes i hål i väggen
olika högt, allt efter som man vill öppna luckorna. A
hvardera ladan finnes dessutom en stor lucka 4,2 5 fot i fyrkant
för sädens intagande, samt å gaflarne en dörr, genom
hvilken eldaren har tillträde till rian för att iakttaga värmen. A
gaflarna finnes slutligen en större lucka vid öfversta
sättningen, dels för att lemna nödigt ljus, dels för att hastigare
kunna afkyla riorna.
Fig. 3. Genomskärning efter linien A—B (se plan) längs
hela byggnaden. Öfver den täckta ugnen finnes en huf af
jernbleck för att ytterligare trygga emot eldfara, i händelse
något öfver ugnen skulle nedfalla. Öfver den öppna ugnen
sättes ej någon säd.
Fig. 4. Tvärgenomskärning efter C—D (se plan), visande
den yttre ingången till ugnen vid u, samt sädens uppställning
på bjelkar och spjelor.
Fig. 5. Den täckta ugnen sedd ifrån sidan.
Fig. 6. Samma ugn i plan genomskärning.
Fig. 7. Genomskärning af fig. 6 efter linien 1- -m
Fig. 8. » )) » » » k- -i.
Fig. 9. » » )) » » s- -h.
Fig. 10. » » » » n- -0.
Fig. 11. » af fig. 10 » » P- -q-
Fig. 12. » » » » » r- -s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0058.html
