- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 1. Från äldsta tider till 1809 /
74

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ma frferler, näfrätt, blodshämd, som dock stundom
Itände försonas ined böter tHi målsmännen, äro vanliga o. s.

Till sin poetiska eharakter stå folkvisorna på
gränsen mellan epik oeh lyrik. "TiH den förra höra de
innu genom sin berättande natur, oeh derigenom att for
alla ännu en gemensam nationell form gäller. Deremqt
sldija de sig redan genom sitt ämne. Den Episka
tidsåldern känner blott två skaldeämnen: Gudasagp och
Hjel-tesaga, hvilka äter bägge förena sig i begreppet om
Slägt-sagor, ty Heroerna härstamma från Gudarna. Men
äf-ven skalderna nr denna ålder ordna sig for efterverldena
Öga i samma slaga förhållanden, som deraé ämnen. De
gälla ej hrar for qig ntan tillsammans, s&som en slägt;
bandet dem emellan är ej öfverenskommet, ntan ett
naturligt. Den ena har arbetat den andra i hand, hvar
och en berättande det nyaste och nnderbaraste; och så
har liksom af sig sjelf det hela uppkommit* — dessa
stora Sagokretsar, som omfatta en hel Hjelteverlds’ öden,
kamp och slntliga nndergång. Bereraot är i de gamla
visorna det Episka sammanhanget redan upplöstk De foga
»g ej tillsammans i större cykler — smärre sftdana
förekomma någon gång — och de ha äfven med sina
ämnen begifvlt sig i en lägre och allmännare krets.
Denna krets är ej den öfver det vanliga mättet sig höjande
Hjeltelefnaden, ntan menniskolifvet i allmänhet med
sina skickelser, lidanden, njutningar *). Det underbara,

*) Med andra ord deteamma, som Ätterbom sagt i Nordm. H.
”Med en enfald, ett behag, som ej mera öfver träff aa, prisa
folkvisorna vårens glädje, sommarens prakt, lifvets
förhoppningar, njutningar och saknader, och öfVer diktens
tusenskö-nor framskymta långa varnande skuggor, som påminna om
forgå nglighe ten ocb grafven, om de frommas möte i
Segerförstens fristad, om Nidingars lön och den eviga
vedergällnings-rätten. De’ flesta förherrligS den q vin liga skönhetens makt
och den verldbkraft, som omotståndligt lockar mannahjertat
till dess altare. Hvad Nordbons röst, yttrad i Folksången all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/1/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free