Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
banan vi . öfvergå till nästa ,tidehvarf måste vi nämnp
denna periods Dalins och Runius, Haqvin Bager, Grostr
handlare, i Malmö, död 1782. Af detta tidehvarfs po&*
tiskt-reflecterande eller ästhetiska författare äro de förr
nims.ta Jacob Fabricius, Amiralitets-Pastor, gift med Fra
-Nordenflycht, död i Carlskrona 1711, som i Amarantef
eller några poetiska tankar St. 1744 yttrat på prosa i
ett stycke: ’ Vänskapssång stora tankar, ovanliga denna
tid, likasom äfven Bergklint i sitt Tal om Skaldekonr
stetf 1761, ty för dem var Poesien något annat och
högre, än för samtiden. Vid sidan af dem fördunklas alla
andra, som under denna tid räsonerat öfver konstqn, t. ex»
Dalin i Tankar qm Kritiker och Påminnelser viå
Sven-eka Skaldekonsten, Sahlstedt Om tankar t
Vitterhetsarbeten m. m., Celsius Tal om smak i Svenska
Vältaligheten med Erindringar af den förre; Sven Hof, Lectqr
j Skara, Svenska Skaldekonsten, som thyvärr ej
blef ntgifven; Brunjeanson Inledning till Skaldekonsten
och Om Fabler oeh Sagors Per Budin Råd till en ung
Skald i hans Vitterhets-Journal St. 1777; Risteil,
Se-ereterare (äfven författare till de correct versifierade
Komedierna: K. Gustaf Adolfs jagt, Visit-timman, Ma*»
cus Wimmerberg, Crediten, Mor Brita och Spöket;
tragedier Iphigénie uti Tauriden och Electra; Operan Atys)
Tankar qfver smak i Vitterhet och Konster; samt
Lill-jestråhle i Företal till sin lärodikt. Utom Bergklint, hade
dessa alla rätt prosaiska åsigter åf poesien. Antiogen
skulle den vara en Predikant, eller en Rodocka, den*
fick ej vara hvad den är, om den är sann, Skönhetenjs
fullständiga uppenbarelse i Nationens minnen och
sym-pathier. t
b) Gallicismens middag, den Gustavianska
eller Akademiska tiden.
Denna Period år i de flesta afseenden lik den
närmast föregående och efterföljande. Man kan räkna alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
