Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 6. Kånungen och Drättningen göra en resa till Gränsen, hwart Gulliver följer däm. Berättelse på hwad sätt, som han slipper därifrån och kåmmer till Engeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
556
Resan til
rättelse härom, sedan wi kåmmit till Enge
land. Jag swarade: Att jag trodde, dät w
redan hade mera förråd, ån wi behöfde af
Resebeskrifmngar: Att de händelser, som jag
råkat uti, skulle hållas för digtade och löjelige
sagor; Att min berättelse äj skulle innehålla nå
got särdeles, utom wäxter och owanliga Diut,
sällsamma Lagar, Seder och Bruk; att
sådane berättelser wore alt för allmänna, och äftet
jag intet hade annat, om mine Resor att
berätta, så wore dät icke mödan wärdt att
skifwa dérom. Medlertid tackade jag hånom fö
dän goda tankan, som han hade om mig.
En ting undrade han öfwer, att jag talade
så hårdt, hwarföre han ock frågade om
Kånungen och Dråttningen i dät Landet woro döfwe!
Jag swarade att dät wore en sak, hwartill ja
mig wandt mera än tu års tid, och att jag fö
min del undrade öfwer hans och däss Fålks låga
målföre, som jag tykte tala så sakta, som de
skulle hwiska; men att jag därföre likafult
hörde alt dät, som de sade. När jag talte måd
någon i dät Landet, war dåt mäd mig, så
som mäd dän, som står på Gatan och talat
mäd en annan, som stigit på en Klåckstapel,
undantagande när jag stältes på Bordet, älle
togs i handen af någon. Jag swarade oc,
att jag märkte då jag kåm om bord, och
Båtsmännen stodo omkring mig, huru de syntes föl
mina ögon små. Att dän tiden, som jac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
