Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Imitationer och översättningar - Det förhastade löftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Din dygd, och nu du skall få röna
Att jag den värdigt skall belöna,
Så sant jag heter Gabriel!
Jag af Medina och af Mecka
Dig genast nu till iman 80 gör
Med all den makt, som vederbör
Att lydnad få och vördnad väcka.
Dig skall all jordisk ära ske ...
Men du ett löfte måste ge
Att aldrig någon flicka se
Och ännu mindre våga röra,
Men med ett heligt lefverne
Utaf min nåd dig värdig göra!»
Den unge mannen lofvade...
Visst var han något oförsigtig,
Men lägenheten var så vigtig
Af heder och af tionde.
Vår iman nu man skulle tycka
(Så obetänksamt dömer man)
Helt lycklig i sin nya lycka
Och glad och nöjd ... Det var ej han.
En längtan i hans sinne brann,
En röst beständigt honom sade,
När han steg upp, när han sig lade:
»O, ömkansvärde Azolan,
Om du din ed tillbaka hade!»
En gång i detta sinnesskick
Han möter unga Adilina —
Vid hennes åsyn, hennes blick
Farväl med Mecka och Medina
Och imans herrlighet och prakt!
»Hvad båtar», sade han, »en ära,
Som endast skulle mig besvära?
Hvem kan emot en skönhets makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
