Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord till första upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svär att ägna henne sin kärlek i morgon dag, om hon
träder inför honom.
I den arma gossen chevalier des Orieux, som skulle
blivit malteserriddare men som föredrog att låta sig
dubbas av Manon till en kärlekens riddare utan
fruktan, om än tyvärr ej utan tadel, tycker man sig
igenkänna ett ungdomsporträtt av abbé Prévost, en bild
av den i alla avseenden välutrustade ynglingen med
upphöjda böjelser och en hetsig livsaptit, som
svärmar för den rena idyllen och ryckes med av den
virvlande passionen och som av sitt oroliga ingenium
försättes i lägen, vilka driva honom till löftesbrott och
oegentligheter, utan att han dock någonsin mister sin
hederskänsla och sin anborna nobless. Och när
chevalierns hedervärda pappa bistert skämtar med sin
vilsekomne son om galgbacken, påminner detta om
Prévosts fader, den stränge ämbetsmannen, som
uppmuntrade sin son, då han intogs i Benediktinerorden,
med det hulda löftet, att han skulle förfölja honom
kring jordens rund för att skjuta ner honom, ifall han
sveke de förbindelser han iklätt sig.
Det kan erinras om att den mycket unge Goethe
en gång avlade ett brådmoget prov på sin berömda
levnadskonst genom att spela chevalier des Grieux’
roll — i fantasin. Efter en — inte fullt korrekt —
redogörelse för bokens innehåll, som ursprungligen
var ämnad att inflickas i »Dichtung und Wahrheit»,
meddelar han, att läsningen av denna roman satte
kulör på hans oskyldiga första kärlek, vars föremål var
den något mystiska Gretchen i Frankfurt. Han trodde
sig om att kunna älska lika starkt och trofast som
chevaliern, och Gretchen höll han för oändligt bättre än
Manon. Det bedrövliga tillstånd till kropp och själ,
som Gretchens försvinnande vållade honom, skriver
han på den stackars riddarens räkning. »Damit an
mir erfüllt würde, was geschrieben steht,» slutar han
sin korta men för honom själv och Prévosts roman
högst upplysande notis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
