- Project Runeberg -  Manon Lescaut /
45

(1914) [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles Translator: Klara Johanson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

mest förtjusande enslighet, måste jag ha Manon till
sällskap där.

Då emellertid Tiberge fortfor att träget besöka mig
för att styrka mig i det uppsåt han ingivit mig, grep
jag ett tillfälle att yppa detsamma för min fader. Han
förklarade sin avsikt vara att lämna sina barn frihet
i deras val av kallelse, och för vad jag än ville
bestämma mig, förbehöll han sig endast rättigheten att
bistå mig med sina råd. Dylika gav han mig
synnerligen förståndiga, vilka mindre syftade att avskräcka
mig från min plan än leda mig därhän att med full
insikt omfatta den.

Det led mot begynnelsen av ett nytt skolår. Tiberge
och jag kommo överens om att tillsammans gå in vid
Saint-Sulpiceseminariet, han för att avsluta sina
teologiska studier, jag för att börja mina. Hans förtjänster
voro stiftets biskop bekanta, och erhöll han
fördenskull före vår avresa av denne prelat ett förmånligt
prebende.

Min fader, som trodde mig fullständigt botad för
min passion, gjorde ingen svårighet vid att låta mig
fara. Vi anlände till Paris, där Malteserkorset utbyttes
mot prästkaftanen och namnet chevalier des Grieux
mot titeln abbé. Jag vinnlade mig om studierna med
så mycken flit, att jag inom få månader gjorde
utomordentliga framsteg. Jag använde till dem en del av
natten och lät icke ett ögonblick av dagen gå förlorat.
Mitt anseende vart så lysande, att man redan
lyckönskade mig till de värdigheter jag icke kunde förfela
att uppnå, och utan att jag ansökt därom, infördes
mitt namn på listan över prebenden. Fromheten
försummades lika litet, jag ägnade mig med brinnande
nit åt alla gudaktighetsövningar. Tiberge var hänryckt
över vad han betraktade som sitt verk, och jag har
upprepade gånger sett honom under tårar berömma
sig av det han kallade min omvändelse.

Att de mänskliga föresatserna äro underkastade
växling, det har aldrig förundrat mig; en passion

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lescaut/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free