Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
begynnelsen, ty en så fasansfull katastrof skulle
berövat mig förnuftet, måhända livet.
Min olyckliga käresta bortfördes sålunda i min åsyn,
och det till en förvaringsort, som jag fasar för att
nämna. Vilket öde för en så förtjusande varelse, vilken
skulle intagit världens främsta tron, om alla män
ägt mina ögon och mitt hjärta! Man misshandlade
henne visserligen icke; men hon inspärrades allena
i en trång cell och dömdes att varje dag utföra ett
visst mått av arbete som oundgänglig betingelse för
att erhålla litet motbjudande föda. Dessa
omständigheter erfor jag först långt efteråt, sedan jag själv i
flera månader utstått en sträng och ledsam botgöring.
Då mina vaktare icke underrättat mig, vart de hade
order att föra mig, fick jag icke veta mitt öde förrän
vid porten till Saint-Lazare. I den stunden skulle jag
föredragit döden framför den belägenhet, som jag
trodde vänta mig. Jag hyste ohyggliga föreställningar
om detta hus. Min förskräckelse ökades, då vaktarna
vid ingången ånyo genomsökte mina fickor för att
förvissa sig om att jag icke gömde några vapen eller
andra försvarsmedel.
Priorn kom genast tillstädes, han var nämligen
varskodd om min ankomst. Han hälsade mig med mycken
mildhet.
— Min fader, sade jag, ingen skymflig
behandling! Hellre mister jag tusen liv än jag underkastar
mig en slik.
— Nej, nej, genmälde han, om ni uppför er
förnuftigt, komma vi nog att bli nöjda med varandra.
Han bjöd mig att stiga upp till en högt belägen
kammare, och jag följde honom utan motstånd.
Stadstjänarna ledsagade oss ända till dörren, men då priorn
trätt in tillsammans med mig, gav han dem tecken
att avlägsna sig.
— Jag är således er fånge? sade jag. Nåväl, min
fader, vad ämnar ni göra med mig?
Han sade sig vara storligen förnöjd över att se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
