Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
hellre än att utsätta mig för ett sådant pinsamt
uppträde, som kommer att efterlämna sinnesoro och
samvetsagg hos mig. Gott, jag måste sålunda avstå från
allt hopp, då platt ingen annan väg står mig åter och
då jag är så långt ifrån att stanna vid dessa bägge,
att jag hellre skulle gjuta hälften av mitt blod än välja
en av dem, det vill säga allt mitt blod hellre än välja
dem bägge. Ja, sannerligen allt mitt blod, tillade
jag efter ett ögonblicks besinning, det skulle jag
tvivelsutan hellre offra än sänka mig till nedrigt
allmosetiggeri. Men här är det just vackert fråga otn
mitt blod! Det är fråga om Manons liv och uppehälle,
det är fråga om hennes kärlek och hennes trohet.
Vad har jag att sätta upp emot henne ? Intet har jag
hittilldags haft. Hon är mig i stället för ära, lycka
och världslig framgång. Visst gives det mångahanda,
som jag skulle giva mitt liv för att vinna eller undgå;
men att akta något högre än mitt liv är icke ett skäl
för att akta det så högt som Manon.
Efter detta argument tovade jag icke länge att
bestämma mig. Jag fortsatte min vandring, besluten
att först gå till Tiberge och därifrån till monsieur de T.
Då jag kom in i Paris, tog jag en hyrvagn, änskönt
jag ingenting hade att betala den med; jag räknade på
den hjälp jag stod i begrepp att ansöka om. Jag lät
köra mig till Luxembourg, varifrån jag sände bud
till Tiberge, att jag väntade honom, och han
tillmötes-kom min otålighet genom att skyndsamt infinna sig.
Utan ringaste omsvep meddelade jag honom min
övermåttan nödställda belägenhet. Han frågade, om de
hundra pistolerna, som jag givit honom tillbaka,
för-slogo, och utan ett ord till invändning gick han på
fläcken och hämtade dem åt mig med denna frimodiga
uppsyn och detta nöje vid att giva, som allenast
kärleken och den äkta vänskapen kan visa. Ehuru
jag icke hyst det ringaste tvivel om att min begäran
skulle villfaras, häpnade jag över att ha fått den
uppfylld för så gott köp, det vill säga utan att han bannat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
